IVO har förelagt Region Uppsala att inom en viss tid utöka antalet platser inom sjukvården och förenat detta med ett vite om 20 miljoner.
Nu upphävs föreläggandet då kammarrätten inte anser att det är så tydligt och precist som krävs.
Det meddelar domstolen i ett pressmeddelande.
IVO:s beslut fattades mot bakgrund av att man, vid flera tillfället, bedömt att det finns allvarliga brister på Akademiska sjukhuset i Uppsala som innebär en fara för patientsäkerheten. Föreläggandet innebar att regionen skulle se till att skaffa fram det antalet vårdplatser som är nödvändigt för att tillgodose hela patientbehovet.
Enligt föreläggandet rörde det sig om minst 30 nya platser som behövdes innan ett visst datum – annars skulle regionen tvingas betala ett vite om 20 miljoner.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
”Vaga och otydliga formuleringar”
Nu står det klart att kammarrätten upphäver vitesföreläggandet då detta inte anses så precist och tydligt som krävs för att mottagaren ska kunna vara helt klar över vad som behövs göras. I pressmeddelandet skriver kammarrätten att IVO lämnat ”ett alltför för stort utrymme för tolkning av om regionen har uppfyllt IVO:s krav eller inte”
– Det finns formuleringar i föreläggandet som är vaga och otydliga. Vad menas exempelvis med att det ska finnas så många vårdplatser som behövs eller att alla patienters behov ska tillgodoses? Det är inte entydigt. Därför kan föreläggandet inte godkännas, säger kammarrättslagmannen Gertrud Forkman i pressmeddelandet.
