Regeringen har utsett en ”riktig” åklagare till ny riksåklagare.
Katarina Johansson Welin har varit Åklagarmyndigheten trogen sedan början av 90-talet och tror att det kan finnas ett symbolvärde i att myndigheten leds av en erfaren åklagare.
– Det har inte varit någon riksåklagare med åklagarbakgrund på ungefär 30 år. Jag kan tänka mig att det har ett visst signalvärde att en åklagarmyndighet får ledas av en åklagare. Man kan givetvis ha annan bakgrund som riksåklagare, men jag har med mig en stor erfarenhet och kunskap om hur det är att arbeta som åklagare inom Åklagarmyndigheten som jag tror att jag kan ha nytta av, säger hon till Dagens Juridik.
Katarina Johansson Welin tog juristexamen vid Lunds universitet 1987, gjorde notarietjänstgöring vid Karlskrona tingsrätt och började som åklagaraspirant vid Regionåklagarmyndigheten i Jönköping 1991.
Sedan dess har hon varit Åklagarmyndigheten trogen. Via roller som Chefsåklagare på Internationella åklagarkammarna i Linköping och Stockholm till Överåklagare och områdeschef för Åklagarområde Stockholm innan hon 2019 utsågs till vice riksåklagare och arbetade sida vid sida med Petra Lundh.
När Petra Lundh lämnade åklagarmyndigheten för presidentposten i Svea hovrätt och sedermera tjänsten som rikspolischef tog Katarina Johansson Welin över som vikarierande riksåklagare.
Under torsdagen kom beskedet att regeringen utsett henne riksåklagare med tydliga mål. Justitieminister Gunnar Strömmer (M) vill att fler brott ska utredas och lagföras, att myndigheten ska bli mer proaktiv i brottsbekämpningen och att stärka säkerheten för medarbetarna och verksamheten.
”Kan tänka mig att det har ett visst symbolvärde”
Dagens Juridik fick en pratstund med Katarina Johansson Welin under ett kammarbesök i Uddevalla.
Hur känns det att vara Sveriges nya riksåklagare?
– Det känns jättebra. Jag är verkligen glad och stolt men givetvis ödmjuk inför uppgiften.
Du är en av få RÅ:s som har bakgrund som ”riktig” åklagare. Vilka fördelar finns med det?
– Det har inte varit någon riksåklagare med åklagarbakgrund på ungefär 30 år. Jag kan tänka mig att det har ett visst signalvärde att en åklagarmyndighet får ledas av en åklagare. Man kan givetvis ha annan åklagare som riksåklagare, men jag har med mig en stor erfarenhet och kunskap om hur det är att arbeta som åklagare inom Åklagarmyndigheten som jag tror att jag kan ha nytta av.
Vilka utmaningar finns det?
– Vi har de utmaningar som vi har i samhället med den brottslighet vi har. Sedan har jag fått ett medskick med tre punkter från justitieministern som vi givetvis ska fokusera på. Det är sådant vi arbetar med redan idag men där vi tillsammans med Polisen nu ska se till att vi kan vässa oss ännu mer.
Regeringen vill bland annat att ni ska stärka säkerheten för medarbetarna – hur?
– Det gör vi redan idag. Vi har tidigare haft en säkerhetsenhet under personalavdelningen. Nu har vi en avdelning. Vi har också förstärkt resursmässigt och det handlar bland annat om att vi ska ha fler säkerhetsspecialister som jobbar ut mot verksamheten just för att arbeta mot den operativa verksamheten i hela landet. Både när det gäller att stärka skyddet för medarbetarna och verksamheten i stort.
Hur viktiga är åklagarnas och Åklagarmyndighetens roll i bekämpning av den grova organiserade brottsligheten?
– Den är jätteviktig. Vi måste jobba tillsammans med Polisen, men även om Polisen skulle bli otroligt effektiva i sitt utredningsarbete så blir det ingen lagföring om inte åklagarna finns där och kan ta hand om de olika delarna. Åklagarna och myndigheten ligger som en länk mellan Polisen och domstolen. Därför är myndigheten och våra medarbetare oerhört viktiga för rättsväsendet på totalen.
Hur ser det ut framöver för dig? Blir det någon Eriksgata?
– Jag åker ofta på kammarbesök. Just nu är jag i Uddevalla och imorgon ska jag vara i Halmstad. Det var redan planerat sedan innan. Jag tycker att det är oerhört viktigt att man som verksledning och riksåklagare kommer ut i verksamheten och tar till sig vad som är viktigt där ute och vilka medskick som de har.
