Gotlands tingsrätt frikänner en man som somnat vid ratten från åtalet om vårdslöshet i trafik.
Enligt tingsrätten är det inte bevisat att mannens handlande inneburit ett medvetet, eller på annat sätt otillåtet straffbart risktagande.
Mannen åtalades för vårdslöshet i trafik sedan han somnat vid ratten och kört över i motsatt körfält i maj i år. Mötande trafik tvingades väja och köra ut i vägrenen eller utanför vägbanan för att undvika en kollision.
Enligt åklagaren var mannen vid körningen ”uttröttad” och ansågs ha tagit en medveten risk eller på annat sätt allvarligt brustit i den uppmärksamhet och försiktighet som krävts för att minimera riskerna för en trafikolycka.
Kände sig uttråkad
Den åtalade mannen vidgick att han somnat vid ratten men nekade till brott och anförde att det inte rört sig om ett sådant medvetet risktagande som krävs för straffrättsligt ansvar. Han uppgav att han ”känt sig precis som vanligt” när han satte sig i bilen för att köra de cirka fyra milen han avsåg att köra – på en väg han kör ofta. Cirka fyra kilometer hemifrån kände hans sig dock lite uttröttad och lite trött, som man kan känna sig efter några mils körning. Han uppgav vidare att det inte inträffat något under färden som fick honom att känna att han borde stanna.
Ett vittne som tvingats köra ned i diket för att undvika en kollision med den åtalade mannens bil berättade i rätten att han, när han fått kontakt med mannen, inte verkade trött, var lugn och inte hotfull samt att det inte fanns något konstigt i hans beteende.
Frias – inte medvetet risktagande
Tingsrätten konstaterar i sin dom att den åtalade mannen i ett inledande polisförhör lämnat delvis andra uppgifter än de han lämnat vid rätten. I förhöret uppgav han bland annat att han vid ett tidigare tillfälle under körning av den aktuella sträckan stannat och sovit en stund när han kände sig trött.
Tingsrätten anser dock att mannens förklaringar om att han vid tillfället befann sig i chock, och att han endast uttryckt sig i generella termer om vad man gör om man är trött, varken framstår som efterhandskonstruktioner eller som så osannolika att de kan bortses från. Enligt rätten går det inte heller att bortse från mannens uppgifter om att han inte kände sig trött och endast kände upplevde ”normalt betingad uttråkning och trötthet”. Domstolen konstaterar också att vissa av förhörsledarens frågor varit ”direkt ledande”.
Vid en sammantagen bedömning anses åklagaren, enligt tingsrätten, inte ha visat att mannen på något straffbart sätt brustit i den omsorg och vaksamhet som åvilar vägtrafikanter. Han frias därför från åtalet.
