Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Inte laglottskränkning skänka 11-miljonersbostad

Nyheter
Publicerad: 2019-06-12 09:17
Foto: Hasse Holmberg/TT

En gåva av en bostadsrätt för 11 miljoner kronor från en numera avliden mor till sin dotter likställs med ett testamente. Men varken Stockholms tingsrätt eller Svea hovrätt vill tillämpa det förstärkta laglottsskyddet. En bror till dottern hade nämligen på 90-talet fått hälften av en fastighet i Gamla stan värd 45 miljoner av modern.

Modern som hade en bostadsrätt på 120 kvadratmeter på Narvavägen på Östermalm i Stockholm avled den 25 december 2013. Hennes arvingar var hennes två barn, en son och en dotter. Modern hade genom gåva den 3 februari 2012 överlåtit sin bostadsrätt till dottern. Det är denna gåva som sonen ville jämställa med testamente och tillämpa det förstärkta laglottsskyddet på. Det skulle i så fall innebära att dottern måste återbära så mycket av bostadsrättens värde att sonen får rätt till sin laglott.

Fick halv fastighet – värd 45 miljoner

Men dottern sa nej till återbäring eftersom hennes bror år 1996 fick hälften av moderns fastighet på Järntorget i Gamla stan i Stockholm som i dag är värd 45 miljoner kronor.

Sonen menade att modern har gett bort lägenheten med syftet att reglera vem som skulle få kvarlåtenskapen och modern förbehöll sig rätten att fortsätta bo kvar i lägenheten till sin död. Lägenheten har inte varit avsedd att användas som dotterns bostad. När det gäller fastigheten i Gamla stan uppgav sonen att han tog över befintliga lån och att han tog på sig att förvärva en lägenhet för 1,1 miljoner kronor till systern. Han fick därför inte halva fastigheten som gåva utan förvärvade den genom köp för 8,5 miljoner kronor vilket var ett marknadsmässigt pris för fastigheten.

”Levt under knappa förhållanden”

Dottern hävdade att ersättningen för att köpa en bostadsrätt dröjde och kom i delbetalningar medan bostadsrättspriserna steg och det till slut inte var någon idé att köpa något. Hon hävdade att hon levt under knappa förhållanden. Moderns avsikt med att skänka bostadsrätten till sin dotter var att kompensera henne för gåvan till sonen.

Enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken ska en gåva likställas med ett testamente om den har getts under sådana omständigheter eller på sådana villkor att den till sitt syfte är att jämställa med ett testamente om inte särskilda skäl talar mot det. Om gåvan ska likställas med ett testamente blir bestämmelserna om jämkning av testamente till skydd för arvinges laglott tillämpliga på gåvan.

Ska likställas med testamente

Frågan var då först om gåvan av bostadsrätten ska likställas med testamente. Det anser både Stockholms tingsrätt och Svea hovrätt. Av det gåvobrev som utställts till dottern beträffande den aktuella lägenheten framgår att gåvan inte skulle avräknas som förskott på arv.

Moderns avsikt med gåvan måste ha varit att ordna sin succession. Därför ska gåvan likställas med testamente.

Kompenserade dottern

Nästa fråga var om det finns särskilda skäl mot att tillämpa det förstärkta laglottsskyddet. Tingsrätten konstaterade att oberoende av om gåvan till sonen av fastigheten i Gamla stan ska anses ha karaktären av ett köp eller en gåva så visar åberopade taxeringsbevis för år 2013 och 2014 att det, efter fånget och sett i förhållande till det pris som sonen tidigare kan anses ha betalt, skett en positiv värdeutveckling på fastighetsmarknaden. Hela fastigheten hade enligt ett av dottern ingivet omprövningsbeslut av Skatteverket år 2017 ett taxeringsvärde om cirka 45 miljoner kronor. Fastigheten har som en konsekvens av det, och alldeles oberoende av sonens förvaltning, stigit i värde. Detta är, enligt tingsrättens bedömning, en omständighet som talar för att modern haft skäl för och avsikt att – när hon sett hur förhållandena utvecklats — genom vidtagna dispositioner kompensera sin dotter.

Ekonomiskt missförhållande

Sammantaget ansåg tingsrätten att det genom den tidigare fastighetsöverlåtelsen till sonen uppstått ett ekonomiskt missförhållande mellan syskonen. Detta, i kombination med de dispositioner som modern därefter vidtog, talar med styrka för att hon ville och hade befogade skäl för att vilja kompensera sin dotter. Därför fanns det särskilda skäl mot att tillämpa det förstärkta laglottsskyddet.

Käromålet ogillas

Svea hovrätt håller med och anser att den märkbara ekonomiska skillnaden mellan parterna i fråga om fastighetsgåvan till sonen är en omständighet som stärker intrycket av att gåvan av bostadsrätten på Östermalm varit en kompensation för tidigare ekonomiskt missgynnande av dottern.

Att kräva att gåvan till dottern ska jämkas för att sonen ska få ut hela eller en del av sin laglott skulle, med lagförarbetenas ord, innebära, enligt hovrätten, ”en alltför stor hårdhet” i förhållande till dottern. Käromålet ogillas därför också i hovrätten.


Mitt DJ Premium
Få tillgång till bakomliggande domar och dokument som ligger till grund för aktuella artiklar och reportage.

Dela sidan:
Skriv ut:

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se