Sverige visar ett överskott på 6,5 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett marginellt överskott på 0,1 miljarder kronor. Främst är det högre skatteinkomster och lägre betalningar från myndigheter än väntat som bidragit till skillnaden.
Statens betalningar resulterade i ett överskott på 6,5 miljarder kronor i juli. Riksgäldens prognos var ett marginellt överskott på 0,1 miljarder kronor. Skillnaden mot prognosen beror främst på högre skatteinkomster samt lägre betalningar från myndigheter än väntat. Dessa effekter motverkades delvis av utbetalningar av elstöd till företag. Det framgår av ett pressmeddelande från Riksgälden.
Högre skatteinkomster än väntat
Det primära saldot var 14,2 miljarder kronor högre än prognosen. Skatteinkomsterna var cirka 5 miljarder kronor högre än beräknat. Vidare var betalningar från myndigheter sammanlagt omkring 3 miljarder kronor lägre än väntat.
Därutöver stärktes det primära saldot även med 10 miljarder kronor som följd av en överföring från Svenska kraftnäts konto i Riksgälden. Pengarna ska användas för utbetalning av elstöd till företag, uppger Riksgälden.
Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter var 7,6 miljarder kronor högre än prognosen. Det beror främst på överföringen på 10 miljarder kronor från Svenska kraftnäts konto till det primära saldot avseende utbetalningar av elstöd till företag. Enligt Riksgälden är överföringen neutral för budgetsaldot då den minskar inlåningen från Svenska kraftnät samtidigt som den stärker det primära saldot.
Räntebetalningarna var högre än väntat
Räntebetalningarna på statsskulden var 0,2 miljarder kronor högre än prognos.
För tolvmånadersperioden till och med juli 2023 visade statens betalningar ett överskott på 79,1 miljarder kronor.
Statsskulden uppgick till 1 009 miljarder kronor i slutet av juli.
