Det undantag som regeringen har förskrivit från en bestämmelse om sjukpenninggrundande inkomst i socialförsäkringsbalken ryms inom det tillåtna handlingsutrymmet, anser Högsta förvaltningsdomstolen.
Undantaget står alltså inte i strid med lag och kan därför tillämpas.
Försäkringskassan beslutade i mars 2020 att föräldrapenning för en man kunde lämnas på sjukpenningnivå. Som skäl för beslutet angavs att mannen, även om han under en period inte fått aktivitetsstöd, hade skyddat sin tidigare sjukpenninggrundande inkomst, SGI. Detta med stöd av 4 § andra stycket förordningen om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst.
Enligt 26 kap. 13 § första stycket socialförsäkringsbalken är huvudregeln att skydd för SGI, vid deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program, förutsätter att den försäkrade uppbär en form av ersättning. Av samma paragraf andra stycket framgår att regeringen får föreskriva undantag från kravet på att få sådan ersättning.
Sanktionssystemet för hälso‑ och sjukvårdspersonal – en översikt
Parallellt med att antalet tillsynsärenden mot legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal ligger på en hög nivå och anmälningar om behörighetsinskränkningar ökar, föreslås att Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska kunna fatta interimistiska beslut – i vissa fall med sänkta beviskrav. Vilka regler gäller nu, och har IVO förutsättningar för att hantera utökade befogenheter på ett rättssäkert sätt? Ebba Sverne Arvill och Leila Nedaei redogör för dagens sanktionssystem, och några aktuella frågor.
Allmänna ombudet överklagade
I 4 § förordningen om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst har det föreskrivits undantag från ersättningskravet i 26 kap. 13 § första stycket SFB. Undantag gäller bland annat när den försäkrade deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program men är avstängd från rätten till ersättning eller, utan att vara avstängd, ändå inte får någon ersättning.
Allmänna ombudet, AO, överklagade beslutet. AO yrkade att Förvaltningsrätten i Stockholm skulle fastställa att mannen inte hade rätt till föräldrapenning på sjukpenningnivå från och med den 15 augusti 2019.
Inget stöd för annan tolkning
AO pekade på att mannen hade deltagit i ett arbetsmarknadspolitiskt program och uppburit aktivitetsstöd, med undantag för perioden 7–31 mars 2019, då han inte haft rätt till stöd eftersom han sökt för sent. AO vidgick att en ren bokstavstolkning talade för en vid tillämpning, men det skulle samtidigt innebära att huvudregeln i 26 kap. 13 § första stycket SFB blev verkningslös.
Förvaltningsrätten ansåg att 26 kap. 13 § andra stycket SFB och 4 § i nämnda förordning gav stöd för Försäkringskassans bedömning, det vill säga att mannen hade skyddat sin SGI trots att han under en period inte fått aktivitetsstöd. Det saknades rättspraxis, men förarbetena till SFB gav inte stöd för en annan tolkning.
AO:s överklagande skulle därför avslås och Försäkringskassans beslut fastställas.
Domen överklagades till Kammarrätten i Stockholm, som ansluter sig till förvaltningsrättens bedömning.
HFD avslår överklagandet
Högsta förvaltningsdomstolen, HFD, avslår nu AO:s överklagande.
HFD inleder med att beskriva fördelningen av normgivningsmakt mellan riksdag och regering. Lagar och föreskrifter som är betungande för enskilda ska beslutas genom lag av riksdagen. Föreskrifter som är gynnande eller neutrala får däremot meddelas av regeringen genom förordning, vilket benämns restkompetensen.
Inget hindrar dock riksdagen från att lagstifta inom området för regeringens restkompetens. Om riksdagen har lagstiftat inom restkompetensen kan regeringen inte meddela föreskrifter inom samma frågor.
I samband med att riksdagen lagstiftar på området för regeringens restkompetens tas ofta så kallade upplysningsbestämmelser in i lagen. Sådana regler syftar till att ange att regeringen behåller en del av sin rätt att meddela föreskrifter.
En upplysningsbestämmelse kan i vissa situationer ha en materiell funktion. Med det avses att regeringen utan en sådan bestämmelse skulle vara förhindrad att meddela föreskrifter på det upplyfta området.
Står inte i strid med lag
Enligt HFD är bestämmelsen i 26 kap. 13 § andra stycket SFB en sådan materiell upplysningsbestämmelse. Av förarbetena till bestämmelsen framgår att lagstiftaren avsett för regeringen att meddela undantag från kravet på att den försäkrade ska ha fått ersättning för att SGI:n ska vara skyddad.
Såsom upplysningsbestämmelsen i 26 kap. 13 § är utformad anges inte några begränsningar i regeringens möjlighet att föreskriva om undantag från lagens krav på att den försäkrade ska ha fått ersättning. Undantaget som regeringen har föreskrivit i 4 § förordningen om tillämpning av vissa skyddsbestämmelser för sjukpenninggrundande inkomst befinner sig dock inom det tillåtna handlingsutrymmet.
Föreskriften står därmed inte i strid med 26 kap. 13 § SFB och överklagandet ska alltså avslås. (Blendow Lexnova)
