Är det proportionerligt att hålla en dömd person häktad när han endast berörs av en åtalspunkt under en omfattande och lång hovrättsförhandling.
Den frågan ska Högsta domstolen nu pröva i ett kommande avgörande.
En 52-årig man frihetsberövades i mars förra året och dömdes i juli i år till fyra och ett halvt års fängelse för grovt narkotikabrott. Han, och flera andra av de tilltalade, överklagade domen till hovrätten där förhandlingar nu pågår sedan en tid tillbaka.
52-åringen har även överklagat hovrättens beslut att hålla honom fortsatt häktad under de pågående hovrättsförhandlingarna. 52-åringen anser att det varken föreligger sannolika skäl för grovt narkotikabrott eller skäl för att hålla honom fortsatt häktad då detta måste anses vara oproportionerligt.
Suttit häktad halva förväntade strafftiden
I ett överklagande till Högsta domstolen framhåller mannen att han nu suttit häktad i mer än ett och ett halvt år samtidigt som hovrättsförhandlingarna pågår och att den åtalspunkt som berör honom sannolikt inte kommer att tas upp före slutet av januari nästa år.
Vidare framhåller 52-åringen att i princip hela den utredning som rör honom fanns redan vid gripandet samt att hans påstådda brottslighet hade kunnat avgöras i en separat förhandling. Enligt honom påstår inte ens åklagaren att han haft kännedom om den påstådda organisationen varför han inte är kallad till
den allmänna sakframställan som för närvarande äger rum i hovrätten.
Som tingsrätten konstaterat i sin dom har de antal dagar det tagit att hantera hans påstådda brottslighet varit få, vilket inneburit att han har suttit häktad under en lång tid i avvaktan på rättens avgörande.
Det är således, enligt 52-åringen, ”helt orimligt att han har fått och fortsatt kommer få sitta på häktet och vänta på att utredningen och huvudförhandlingen i delar som inte på minsta vis rör honom ska bli klar”. Skulle han dömas i enlighet med tingsrättens dom kommer han att bli villkorligt frigiven efter tre år, vilket innebär at han nu avtjänat halva den tiden på häktet – utan möjlighet till permissioner han hade kunnat beviljas på anstalt.
Finns liknande fall där dömda personer fått reseförbud
52-åringen hänvisar i sin överklagan till Högsta domstolen till två tidigare hovrättsavgöranden, i liknande fall, där två personer som dömts i tingsrätten släppts ur häktet med reseförbud och anmälningsplikt under hovrättsförhandlingen. Detta sedan hovrätterna ansett att det inte varit proportionerligt att hålla de två häktade.
I ett av fallen rörde det sig om en man som dömts till åtta års fängelse för bland annat grovt narkotikabrott. Där konstaterade hovrätten att den tilltalade varit frihetsberövad under mycket lång tid, att han haft restriktioner under en mycket
lång tid och att han endast berördes av en åtalspunkt i hovrätten, varför det inte var proportionerligt att hålla honom fortsatt häktad.
Det andra hovrättsfallet, som refereras till i överklagandet, rörde en man som dömts för ekonomisk brottslighet i tingsrätten. Hovrätten ansåg att det förelåg sannolika skäl för grovt bedrägeri och för grovt bokföringsbrott, samt att det förelåg flyktfara, recidivfara samt kollusionsfara. Hovrätten konstaterade vidare att den misstänkte riskerade att dömas till ett långt fängelsestraff. Dock ansåg domstolen att ett sådant långt frihetsberövande kräver mycket starka häktningsskäl, vilket man inte ansåg fanns när recidivfaran och flyktfaran kunde begränsas med anmälningsplikt och reseförbud.
Mot bakgrund av detta anförde 52-åringen att HD bör pröva fallet för att klargöra tillämpningen av proportiornalitetsprincipen vid prövning av fortsatt häktning, vilket Högsta domstolen nu beslutat sig för att göra.
