En tingsrätt skulle varit mer aktiv i sin materiella processledning och vidtagit åtgärder för att klarlägga en parts yrkande om ersättning för rättegångskostnader.
Det konstaterar HD och slår fast att domstolen, genom sin underlåtenhet, gjort sig skyldig till ett sådant rättegångsfel att målet ska återförvisas dit för ”erforderlig handläggning”.
Ett bolag vände sig till tingsrätten och ansökte om att ett fintechbolag vid vide skulle förpliktas att vidta en viss säkerhetsåtgärd enligt 15 kap. 3 § rättegångsbalken. Bolaget motsatte sig ansökan och uppgav i samband med detta att man yrkade ersättning för rättegångskostnad med ett belopp som man skulle ange senare.
Tingsrätten hade dock för avsikt att avgöra målet utan förhandling – och parterna fick möjlighet att slutföra sin talan. Fintechbolaget vidhöll då det man angett i sin svarsskrift och berörde inte särskilt frågan om rättegångskostnader. Tingsrätten kom senare att avslå det andra bolagets ansökan om säkerhetsåtgärd – och tog aldrig ställning till frågan om rättegångskostnad då något ersättningsyrkande inte framställts från fintechbolaget. Detta beslut överklagades sedan till hovrätten – som avslog överklagandet.
Måste utöva ytterligare materiell processledning
Fintechbolaget överklagade beslutet ytterligare en gång, till Högsta domstolen, som också kom att lämna prövningstillstånd avseende frågan ”om en domstol är skyldig att genom materiell processledning klarlägga ett sedan tidigare framställt yrkande om rättegångskostnad när parten inte – varken då yrkandet framställdes eller då han eller hon slutförde sin talan – har preciserat sitt yrkande”.
HD konstaterar nu att man flera gånger tidigare tagit ställning till hur domstolen ska agerande när en part har framställt ett yrkande om rättegångskostnad och uppgett att man ska ange beloppet senare. I dessa fall har HD slagit fast att domstolen har en skyldighet att, innan avslutad handläggning, ”genom materiell processledning klarlägga innehållet i yrkandet”. Enligt HD kan en domstol då ”inte alltid nöja sig med” att meddela parten ett slutföreläggande. Domstolen måste istället normalt ”utöva ytterligare materiell processledning” för att klarlägga innehållet i yrkandet om parten, föreläggandet till trots, inte preciserar yrkandet.
Rättegångsfel i tingsrätten
I det nu aktuella fallet pekar Högsta domstolen på att inget tydde på att bolaget frånfallit sitt yrkande utan att det tvärtom fanns skäl att anta att underlåtenheten berodde på ett förbiseende. Tingsrätten var därför skyldig att fortsätta sin materiella processledning innan målet avslutades och vidta åtgärder för att klarlägga fintechbolagets yrkande.
Enligt HD innebär tingsrättens underlåtenhet att man gjort sig skyldig till ett sådant rättegångsfel som gör att hovrättens beslut ska undanröjas – och frågan om rättegångskostnader ska återförvisas till första instans för ”erforderlig behandling”.
