Tingsrätten dömde en man till tre års fängelse för våldtäkt mot barn.
Domen revs senare upp av hovrätten som ansåg att målsägandens användande av begreppet ”snippa” gjorde det osäkert om penetration verkligen förekommit.
Eftersom åklagaren inte åtalat för något lindrigare brott frikändes mannen.
Nu konstaterar HD att att det har förekommit rättegångsfel i hovrätten som kan antas ha inverkat på målets utgång – och återvisar målet åter till hovrätten för fortsatt handläggning.
Mannen, som är i 50-årsåldern, åtalades för våldtäkt mot barn vid Halmstads tingsrätt och påstods vid två tillfällen ha förgripit sig på en tioårig flicka.
Som bevisningen i målet åberopade åklagaren inspelade barnförhör med målsäganden och angav i sin gärningsbeskrivning, bland annat, att den åtalade mannen hållit handen på målsägandens ”snippa” och ”haft ett finger inne i snippan”. Detta korrelerade med vad målsäganden uppgett i barnförhören.
Dömdes till tre års fängelse
Tingsrätten ansåg att målsäganden lämnat en lång, detaljerad och trovärdig berättelse som framstod som självupplevd. Berättelsen ansågs inte innehålla några motsägelser eller svårbegripliga moment och hennes berättelse fick, enligt tingsrätten, stöd av vittnesmål från hennes föräldrar och en lärare som hon haft nära kontakt med. Att målsäganden haft problem att återge detaljer som vilket finger mannen använt var enligt tingsrätten ingen avgörande brist, eftersom detta skulle ha varit svårt att svara på även med en vuxens mer utvecklade vokabulär.
Mot den bakgrunden valde tingsrätten att lägga målsägandens berättelse till grund för bedömningen. Det var därmed klarlagt att den åtalade mannen vid två tillfällen penetrerat hennes underliv med sina fingrar. Eftersom beröringen ifråga var jämförlig med samlag hade mannen gjort sig skyldig till våldtäkt mot barn. Han dömdes till tre års fängelse och förpliktades att betala 140 000 kronor i skadestånd till målsäganden.
Domen överklagades senare till hovrätten – vars dom gav rejält eko.
Gick till Svensk ordbok
Hovrätten ansåg att åklagarens påstående att mannen fört sin hand innanför målsägandens shorts och trosor, hållit på hennes snippa och haft ett finger inne i snippan var styrkt.
Enligt hovrätten var det dock en brist att målsäganden i barnförhören inte närmare förklarat vad hon menade med uttrycket ”snippan”. Inte heller ansågs de andra vittnesmålen ha kastat ljus över detta och hovrätten vände sig därför till Svensk ordbok för att söka ledning.
”I avsaknad av besked om målsägandens uppfattning om innebörden av ordet snippa får man falla tillbaka på den betydelse ordet får anses ha i allmänt språkbruk, där det är ett vardagligt uttryck för kvinnans yttre könsorgan (se Svensk ordbok, 2021). ’Snippa’ ska därmed inte förstås som synonymt med ’vagina’ eller ’slida’, som i ordböcker beskrivs som ’kanal som förbinder de yttre könsorganen med livmodern’.”
Åklagaren hade inte yrkat på annat
Att målsäganden i förhör sagt att den åtalade mannen med ett finger ”kom in i snippan” kunde enligt hovrätten, mot bakgrund av detta, inte tas till intäkt för att han faktiskt penetrerat hennes underliv – även om man väger in att hon i inledningen av ett inledande förhört sagt att fingret kom in i snippan ”typ långt inne”. Flickan svarade att det är svårt att förklara när förhörsledaren frågat hur långt fingret kom in. Osäkerheten förstärktes enligt hovrätten ytterligare av skrivningen i en polis-pm, som baserats i de inledande uppgifter som lämnats över telefon i samband med att anmälan upprättades. Enligt promemorian hade flickan i samtalet sagt sig inte veta om mannen ”tog in fingrar i henne”.
Hovrätten ansåg med hänsyn till detta att det inte kunde anses styrkt att 50-åringen penetrerat flickans underliv – och det kunde därför inte sägas handla om en handling som kvalificerar som våldtäkt i egenskap av ”jämförlig med samlag”.
Det var i och för sig bevisat att mannen vid två inte helt kortvariga skeenden fört in sin hand innanför flickans shorts och trosor och ”hållit på hennes yttre könsorgan och fört in sitt finger där”. Åklagaren hade dock inte yrkat ansvar för något annat brott än våldtäkt och inte för något lindrigare sexualbrott. Mannen kunde därför inte fällas utan friades helt av hovrätten.
Hovrätten oenig
En tillförordnad hovrättsassessor var skiljaktig och ville fastställa tingsrättens dom.
”Att målsäganden genomgående använt ordet snippa som begrepp för hela sitt könsorgan och inte förmått att uttrycka att det varit fråga om en penetration med vuxna ord framstår som naturligt sett i ljuset av hennes ålder”, skrev assessorn bland annat i sin skiljaktiga mening.
HD: Förekommit rättegångsfel
Hovrättens dom väckte stor uppmärksamhet och ganska snart kom beskedet att riksåklagaren överklagat domen till Högsta domstolen – som kom att lämna ett så kallat partiellt prövningstillstånd.
Den fråga Högsta domstolen tagit ställning till är om det förekommit rättegångsfel när det gäller hovrättens hantering och prövning av alternativa brottsrubriceringar och lagrum inom ramen för gärningsbeskrivningen.
Idag kom också beskedet att HD återvisar målet till hovrätten. Detta då det förekommit rättegångsfel i hovrätten som kan antas ha inverkat på målets utgång.
– Det är en grundläggande rättslig princip att lika fall ska behandlas på samma sätt. För att den principen ska kunna upprätthållas krävs att domstolen inte bara har en möjlighet utan också är skyldig att agera i sådana situationer där det står klart att en annan straffbestämmelse än den som åklagaren har åberopat kan vara tillämplig på gärningsbeskrivningen, säger Stefan Johansson, som var en av de domare som deltog i Högsta domstolens avgörande.
”Måste stått klart för hovrätten”
I beslutet skriver HD att det måste stått klart för hovrätten att det fanns ”åtminstone en alternativ straffbestämmelse som skulle kunna tillämpas på gärningsbeskrivningen”. Domstolen hade därför möjlighet, och var också skyldig, att vidta de handläggningsåtgärder som krävdes för att kunna pröva gärningsbeskrivningen mot den straffbestämmelsen.
Enligt HD skulle domstolen därför ha gett parterna möjlighet att yttra sig över om den gärning som åklagaren angett i gärningsbeskrivningen kunde innefatta sexuellt övergrepp mot barn. Detta hade enligt HD kunnat ske såväl under huvudförhandlingen som efteråt – i det fall frågan aktualiserats först under rättens överläggning.
Genom att inte ta upp detta med parterna och sedan pröva alternativa rubriceringar och lagrum inom ramen för gärningsbeskrivningen har hovrätten gjort sig skyldig till ett rättegångsfel som kan anta ha inverkat på utgången i målet.
