Hovrätten slog fast att den 23-årige mannen medvetet skaffat ett oriktigt uzbekiskt körkort, som utfärdades utifrån ett felaktigt underlag, vilket han var medveten om när han ansökte om ett utbyte hos Transportstyrelsen.
Eftersom han inte uppfyllt kraven för att få köra bil i Sverige dömdes han för brukande av osann urkund och olovlig körning.
Nu står det klart att Högsta domstolen kommer att pröva målet.
En 23-årig man åtalades vid Attunda tingsrätt för olovlig körning och brukande av osann urkund. Han hade stoppats i samband med en fordonskontroll och då uppvisat ett körkort, utställt i hans namn, trots att han inte var kortkortbehörig.
23-åringen nekade till brott.
Trodde allt var i sin ordning
Tingsrätten noterade att behörig svensk myndighet i detta fall utfärdade ett svenskt körkort efter utbyte av ett av behörig ungersk myndighet utfärdade ungerskt körkort som utfärdades efter utbyte av ett uzbekiskt körkort, som för utbyte godtogs av den ungerska myndigheten. Under den svenska polisutredningen, alltså efter de åtalade gärningarna, hade det från Uzbekistan framkommit att det uzbekiska körkort som byttes ut i Ungern utfärdades för en annan person och att den tilltalade aldrig haft något uzbekiskt körkort.
Den tilltalade uppgav att han hela tiden trodde att allt var i sin ordning och att inte bara hans svenska körkort, utan även det ungerska och det uzbekiska körkort som han skaffade sig var giltiga. Hans uppgifter om resan först till Ungern och så vidare till Uzbekistan för att få ett giltigt körkort kunde visserligen förefalla osanna med de utfärdade körkorten hade ovedersägligen godtagits av körkortsmyndigheterna i både Ungern och Sverige, poängterade tingsrätten.
Friades i tingsrätten
Den tilltalade uppvisade ett giltigt svenskt körkort som fram till i januari 2021 gällde som svenskt körkort. Under sådana omständigheter hade han inte gjort sig skyldig till olovlig körning under åtalspunkterna. Det ungerska körkortet var också giltigt tills det drogs in i Ungern efter den svenska polisutredningen.
Det kunde inte anses ställt bortom rimligt tvivel att han var medveten om eller misstänkt att det uzbekiska körkortet var osant. Han hade därför inte, vare sig vid ansökan om utbyte hos Transportstyrelsen eller i samband med poliskontrollerna med uppsåt brukat en osann urkund. Mannen frikändes därför.
Åklagaren överklagade till Svea hovrätt och yrkade att hovrätten skulle döma mannen i enlighet med åtalspunkterna.
Inte haft någon behörighet
Hovrätten poängterarde inledningsvis att den tilltalade objektivt sett inte har haft körkortsbehörighet i Uzbekistan och därmed inte heller i Ungern och Sverige.
Vidare konstaterade hovrätten att mannens berättelse var svepande och att det inte fanns kontrollerbara uppgifter om hur han gick till väga för att ta körkort i Uzbekistan, till exempel vilken körskola han gick på, vilka krav som skulle uppfyllas för att få ett uzbekiskt körkort, om det var en uppkörning och var den skedde, om det var ett teoriprov med mera.
Hovrätten ställde sig också frågande till varför den tilltalade – om han nu tagit körkort på ett korrekt sätt i Uzbekistan – skulle ha fått ett uzbekiskt körkort från den uzbekiska körkortsmyndigheten där ursprungliga uppgifter om den uzbekiska medborgaren var ändrade till mannens namn med mera. Ett korrekt körkort hade rimligen utfärdats om det var så att han fullgjort det han skulle för att få körkortsbehörighet i Uzbekistan.
Haft uppsåt
Vidare framgick av uppgifter från uzbekiska myndigheter att mannen, förutom att han inte tagit körkort i Uzbekistan, även är okänd i landets övriga register, vilket han enligt hovrätten borde vara om han vid ett personligt besök på migrationsverket i Uzbekistan ansökt om arbetstillstånd i landet.
Hovrätten gjorde bedömningen att den tilltalade inte var trovärdig och bortsåg därmed från hans uppgifter om hur han fått det uzbekiska körkortet. Tvärtom ansåg hovrätten att åklagaren styrkt att mannen medvetet skaffat ett oriktigt uzbekiskt körkort. Det innebar även att den ungerska körkortshandlingen utfärdades utifrån ett felaktigt underlag, vilket han varit medveten om.
Han hade sedan när han ansökte om utbyte hos Transportstyrelsen haft uppsåt till att uppgifterna i den ungerska körkortshandlingen var osanna vad gäller körkortsbehörigheten.
Dömdes till dagsböter
Vidare anser hovrätten att även om både den ungerska handlingen och den svenska handlingen har utfärdats av behöriga myndigheter i respektive land innebär det inte att den tilltalade faktiskt uppfyllde kraven för att få köra bil i Sverige. Han har alltså inte haft rätt att köra bil i Sverige, vilket han som framgått ovan har varit medveten om.
Mot ovanstående bakgrund dömer hovrätten den tilltalade för brukande av osann urkund och fyra fall av olovlig körning till påföljden 100 dagsböter om 50 kronor vardera.
HD prövar målet
Mannen överklagade domen till Högsta domstolen – som nu lämnat prövningstillstånd i målet.
I ett meddelande på sin hemsida skriver HD att prövningstillståndet är beviljat med utgångspunkt i hovrättens bedömning av de faktiska omständigheterna och att personen kände till att han inte hade körkortsbehörighet i Uzbekistan.
