Sedan Högsta domstolen kraftigt sänkt straffen för blåljussabotage i samband med påskupploppen i Örebro får nu de tilltalade som dömdes för motsvarande upplopp i Linköping en ny chans i hovrätten.
Högsta domstolen undanröjer två hovrättsdomar och återförvisar målen dit för ny prövning.
Det var under sen eftermiddag den 13 april som Rasmus Paludan var tänkt att komma till området Skäggetorp i Linköping. Där skulle han genomföra en koranbränning och visa teckningar av profeten Muhammed.
Under eftermiddagen började dock en folksamling att bildas i Skäggetorp och flera fordon ställdes upp för att blockera infarten till centrum. Polisen hade inledningsvis en dialog med personer som befann sig på platsen och gjorde senare misslyckade försök att omhänderta enskilda ordningsstörande personer på platsen. Kort före starttiden för den tillståndsgivna allmänna sammankomsten rapporterade polisens avdelningschef på plats att ett våldsamt upplopp startat och att man var tvungen att backa.
Polisen kunde sedan inte spärra av det område där demonstrationen var tänkt att genomföras. Man gjorde flera försök att splittra folksamlingen, men insatsen slutade med att de poliser som fanns på plats fick order om att lämna platsen. Drygt 20 poliser hade då skadats efter att folkmassan skjutit fyrverkeripjäser och kastat stenar samt andra lösa föremål mot dem – och flera polisfordon hade förstörts helt eller delvis.
Fem dömdes i tingsrätten
Tre män och två tonårspojkar fälldes senare i Linköpings tingsrätt för grovt sabotage mot blåsljusverksamhet för sin inblandning i påskkravallerna.
Åklagaren har i målet åberopat ett omfattande videomaterial. Det handlar dels om inspelningar från polisens fasta kameror, kroppskameror och drönare – dels om filmer som spelats in av allmänheten och som påträffats i de tilltalades mobiltelefoner. En rad poliser som var med vittnade också vid huvudförhandlingen om det våld de utsatts för – ett våld som i många fall varit det värsta de enskilda poliserna någonsin varit med om.
De tilltalade hade enligt tingsrätten kunnat matchas mot olika videosekvenser, bland annat utifrån de kläder de haft på sig när de blivit omhändertagna i anslutning till kravallerna. Domstolen ansåg också att de tilltalade agerat tillsammans och i samförstånd med varandra och med andra personer i folkmassan – och att de angripit och stört polisverksamhet genom att använda våld och hot om våld mot poliser och skadat polisfordon som använts i verksamheten.
Poliserna: Utfördes på given signal
Poliserna har vittnat om hur upploppet utlösts på en given signal när en fyrverkeripjäs skjutits upp – och om att den mängd stenar som de överösts av måste ha kommit från ett hopsamlat ”lager” sten. Gärningen framstod enligt tingsrätten också som ”förberedd och organiserad”. Upploppet pågick under cirka en halvtimme och resulterade i många personskador och betydande ekonomiska skador.
Den sammantagna bedömningen var därför att gärningen hade varit av särskilt farlig art och att brottet därför skulle bedömas som grovt. Straffvärdet motsvarade fyra års fängelse, men de två tonårspojkarna, som vid gärningarna var 17 respektive 15 år, dömes i stället till ungdomsövervakning i tolv respektive tio månader. En man som var 19 år vid gärningstillfället och tidigare dömts till fyra års fängelse för grovt blåljussabotage i Linköping några dagar senare dömdes i det aktuella målet till två års fängelse – medan en jämnårig man dömes till fyra års fängelse. En 32-årig man som även fälldes för två fall av våld mot tjänsteman dömdes i sin tur till fyra års fängelse.
Fyra av de tilltalade överklagade men fälldes även i Göta hovrätt.
Haft aktiv roll
En 23-årig man som i tingsrätten dömts till fyra års fängelse dömdes till fyra och ett halvt år. Åklagaren hade i hovrätten lagt fram viss ny bevisning i form av telefonkommunikation – och enligt domstolen är det bevisat att 23-åringen haft en aktiv roll både i planeringen och genomförandet av aktionen. Hovrätten noterade här att mannen redan när vägspärren organiserades varit inriktad på att poliserna skulle angripas i sin brottsbekämpande verksamhet. ”Han har också uppviglat folkmassan och både stått i främsta ledet mot poliserna samt ensamt vinkat fram personer när poliserna i ett senare och lugnare skede drog sig tillbaka”, skrev hovrätten. Straffvärdet är med hänsyn till detta högre än vad tingsrätten har ansett.
I övrigt anslöt sig hovrätten till tingsrättens bedömningar att de tilltalade handlat uppsåtligen och att gärningarna varit att klassificera som grovt sabotage mot blåljusverksamhet. Påföljderna fastställdes också när de gäller de tre övriga tilltalade.
När det gäller rubriceringen konstaterade hovrätten att det måste ha stått klart för alla på platsen att aktionen var förberedd, med hänsyn till kraften och omfattningen av attacken samt det faktum att den inleddes på en given signal. De tilltalade har trots detta allierat sig med folkmassan och gått till gemensam aktion mot poliserna under det relativt utdragna händelseförloppet.
Skäliga ersättningen högre
Poliserna har samtidigt trots sitt antal inte haft någon som helst möjlighet att genomföra sitt uppdrag. När ett flertal poliser skadades och en stor polisstyrka tvingades bort från Skäggetorp samt ett antal polisfordon fick lämnas i händerna på upploppsmakarna har det också handlat om ett angrepp som i förlängningen kan vara systemhotande, skrev hovrätten.
Domstolen höjde samtidigt skadeståndet till de utsatta polismännen. Som polis är man i och för sig tränad och förberedd att möta hot och våld i tjänsten. Det omfattande stenkastningen har dock gått långt över vad man får anses ha att räkna med i tjänsten och poliserna har därmed – som tingsrätten funnit – utsatts för en så allvarlig kränkning att de har rätt till kränkningsersättning.
Skälig ersättning var dock högre än vad tingsrätten har kommit fram till och uppgick enligt hovrätten till de 20 000 kronor vardera som poliserna har begärt. Åtta poliser har också styrkt sin rätt till ersättning för sveda och värk motsvarande en drygt månads skadetid, motsvarande 3 000 kronor. 14 andra poliser har rätt till ersättning för en dryg veckas akut sjukdomstid, motsvarande 800 kronor per person. I tingsrätten tillerkändes poliserna 18 000 respektive 15 000 kronor vardera i skadestånd.
Samma hovrätt höjde samma månad straffen för vissa andra personer som deltog i Linköpingsupploppen.
Hovrättens domar undanröjs
I mars 2023, efter hovrättens avgöranden, meddelade Högsta domstolen, HD, dom i ett mål som avsåg påskupploppen i Örebro – och sänkte då kraftigt straffen för de inbladade. Domstolen gjorde då vissa vägledande uttalanden kring hur det individuella ansvaret ska bedömas för den som deltagit i ett våldsamt angrepp mot polisen. HD uttalade sig även gällande frågor om straffmätning och skadestånd vid sådan brottslighet. Det resulterade i att fängelsestraffen sattes ned väsentligt.
HD väljer nu, med stöd av 50 kap. 10 § andra stycket rättegångsbalken, att meddela prövningstillstånd i målen som avser kravallerna i Linköping. Överklagandena i dessa mål inkom innan HD meddelade dom gällande påskupploppen i Örebro. Hovrättens domar ska därför undanröjas och målen återförvisas dit för ny prövning. (Blendow Lexnova)
