DEBATT – av Stefan Blomquist, Förbundsordförande Nämndemännens Riksförbund
I Sverige finns det ca 9000 nämndemän som dagligen dömer i våra domstolar. En nämndeman har av staten givits ett mycket stort ansvar och befogenheter. Detta innebär att Regering och Riksdag, kontinuerligt måste förändra samt utveckla nämndemannasystemet, syftande till att kunna möta samhällets utmaningar och förändringar.
Den främsta drivkraften för Nämndemännens Riksförbunds (NRF) krav på reformer är den ökande brottsligheten och den försämrade hotbilden mot rättsinstitutionerna, som på kort tid har förvandlats till det sämre.
Den organiserade brottsligheten är i dag en mycket väl organiserad och finansierad verksamhet med stora egna resurser som tenderar att ta i anspråk alltmer av rättssamhällets samlade resurser. På senare tid har det framkommit att domstolarnas arbetsbelastning ökat. Antalet brottmål samt långa och komplexa mål tar alltmer av domstolarnas resurser. Man kan med fog framhålla att den så kallade ”rättskedjan” är i kraftig obalans.
Nämndemännens Riksförbunds slutsats är att det är brottslingar och de gängkriminella som har initiativet och tvingar samhällets rättsvårdande myndigheter att ständigt parera samt lappa och laga en rättskedja som är i obalans. I stället borde rättskedjans aktörer ta initiativet och ligga på framkant och driva utvecklingen i önskvärd riktning. Hela rättskedjan måste härvid beaktas i ett sammanhang.
Som Förbundsordförande för NRF är jag allvarligt oroad över den ovan skisserade utvecklingen. Ett belysande exempel på detta är de mycket långa rättegångar som genomförs framför allt i storstädernas tingsrätter. Tidigare var det ovanligt med rättegångar somutsträckte sig längre än någon enstaka dag. I dag kan huvudförhandlingarna vara flera veckor och/eller flera månader. Det aktuella Lundinmålet i Stockholms tingsrätt beräknas ta två och ett halvt år.
Dessa ”långmål” har inneburit att det är svårt att bemanna upp nämnderna. I samband med de stora och komplexa mål som sträcker sig flera veckor och/eller månader, måste nämnden förstärkas med ytterligare juristdomare och ytterligare nämndemän. Detta görs bland annat för att säkerställa att nämnden är beslutsför, även om sjukdom eller andra oförutsedda händelser skulle inträffa. I värsta fall måste en långt gången huvudförhandling behöva tas om från början om någon eller några av domarna inte kan närvara.
NRF understryker det faktum att nämndemännen inte har ett anställningsförhållande, utan vi genomför förtroendeuppdraget i domstolen på frivillig väg med en ohemult låg ersättning och extremt låga arvoden. I dessa långa och komplexa mål är det i princip omöjligt att bemanna med nämndemän som är yrkesarbetande eftersom arbetsgivarna i praktiken inte tillåter frånvaro från arbetsplatsen under flera veckor/månader. I stället bygger nuvarande nämndemannasystemen på att personer som gått i pension kan åta sig uppdraget, eftersom dessa personer har större möjlighet att styra över sin tid mm.
NRF har under 2023 vid två tillfällen hemställt hosRegeringen att nämndemännen kräver en förbättring och översyn av arvoden mm. Bland annat yrkar NRF på att heldagsarvodet omedelbart höjs till motsvarande finsk nivå, vilken är 1500 kr per tjänstgöringsdag.
Låt oss tillsammans återta initiativet över rättssamhället och dess demokratiska principer!
