Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Handelsbanken: Då vänder ekonomin upp

Nyheter
Publicerad: 2022-09-21 07:47
Christina Nyman, chefsekonom på Handelsbanken Foto: Tomas Oneborg / SvD / TT / Kod: 30142 ** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) och Expressen **

Trots finanspolitiska insatser väntar ännu tuffare tider innan det vänder, varnar Christina Nyman, Handelsbankens chefsekonom. 
– Återhämtningen inleds först under slutet av 2024 när inflationen har fallit tillbaka och hushållens köpkraft åter förbättras, säger hon.

Handelsbankens ekonomer räknar med att de stora ekonomierna går in i en mild recession med stigande arbetslöshet under nästa år.

”Drivkrafterna ser delvis olika ut i USA, Euroområdet och Kina. I både USA och Euroområdet driver hög inflation och snabbt stigande räntor en inbromsning i ekonomin. Men för Euroområdet tillkommer elkrisen som ytterligare förstärker nedgången. Kina däremot har inte samma problem med inflation och räntehöjningar men istället påverkas ekonomin av den fortsatt mycket strikta pandemipolitiken”, skriver Handelsbanken i en prognos. 

Elpriskompensationen triggar fler räntehöjningar

Vidare konstaterar storbanken att den svenska ekonomin är fortsatt mycket stark med stigande sysselsättning och fallande arbetslöshet. Men hushållens köpkraft urholkas nu snabbt genom höga elpriser, snabbt stigande ränteutgifter och fallande reallöner.

”Hushåll drabbas olika beroende på boendeform och på vilka sparbuffertar man har. Handelsbankens ekonomer räknar med att hushållen hanterar situationen genom att både dra ner på sin konsumtion och sitt sparande. Trycket ökar också på att få igenom större löneökningar”, skriver Handelsbanken.

– Utifrån de siffror som nämnts antar vi att hushållen får kompensation på runt 40 miljarder kronor vilket motsvarade en tredjedel av hushållens uppvärmningskostnader 2021. Det kommer mildra nedgången i konsumtionen men riskerar samtidigt att driva på inflationen ytterligare och kan då trigga fler räntehöjningar från Riksbanken beroende på hur stöden utformas, säger Christina Nyman.

Räkna med lågkonjunktur

Handelsbanken uppger att vi ska räkna med lågkonjunktur nästa år, med negativ tillväxt och stigande arbetslöshet.

”Med en nedgång i den globala konjunkturen dämpas även efterfrågan på svensk export och med både svagare inhemsk konsumtion, svagare export och stigande räntor dämpas även investeringarna. Bostadsinvesteringarna förutspås falla väsentligt, och  bostadspriserna falla med närmare 15 procent från toppen i början av detta år”, skriver Handelsbanken.

Handelsbanken uppger dessutom att den svagare ekonomin bromsar efter hand jobbtillväxten och leder till något stigande arbetslöshet nästa år. Sammantaget räknar bankens ekonomer med att BNP minskar något nästa år för att 2024 stiga med 1,6 procent 2024, vilket fortfarande är något lägre än trendtillväxten. 

– Återhämtningen inleds först under slutet av 2024 när inflationen har fallit tillbaka och hushållens köpkraft åter förbättras, säger Christina Nyman.

Reallönerna faller

Med den extremt höga inflationen faller nu reallönerna kraftigt. Handelsbankens bedömning är att parterna lyckas sluta avtal som ger viss kompensation för hög inflation år ett och sen växlar ner år två och tre då inflationen väntas falla tillbaka. Det betyder löneökningar på drygt 4 procent 2023 och runt 3,5 procent 2024. 

Inflationen är nu den högsta på 30 år och den bedöms stiga ytterligare under hösten. För helåret 2023 stannar KPIF-inflationen på 6,1 procent, enligt Handelsbanken. Först framåt 2024 bedömer banken inflationen vara i linje med inflationsmålet på 2 procent. 

Riksbanken kommer höja styrräntan tills de ser tecken på att inflationstrycket avtar. Det finns en risk att inflationen biter sig fast och det vill alla centralbanker undvika. 

– Man ska räkna med att Riksbanken höjer räntan även om det innebär att ekonomin går in i en lågkonjunktur, det kan nog till och med vara vad som krävs för att få ner inflation, säger Christina Nyman.

Bedömningen är att styrräntan höjs med 50 punkter i november, och att Riksbanken fortsätter med två höjningar på 25 punkter i februari respektive april, upp till 2,75 procent. Det innebär att rörliga bostadsräntor väntas stiga mot 4,5 procent och att ränteutgifterna som andel av hushållens inkomster stiger snabbt upp till nivåer som inte setts sedan mitten av 1990-talet. 


Dela sidan:
Skriv ut: