Boken, som nyligen kommit ut i en nionde upplaga, är den enda i sitt slag. Den är i första hand en handbok men kan även användas som uppslagsbok då sakregistret innehåller ordförklaringar.
”Rättsliga regler för högskolan” redogör bland annat för hur ledamöter utses och för deras ansvar, skyldigheter och rättigheter. Tyngdpunkten ligger i beslutsprocessen; vilka regler som gäller för ett sammanträde, hur en omröstning går till samt vad kallelser och protokoll bör innehålla. Vidare finns fakta om lagar och förordningar för högskolan, om offentlighet och sekretess, om upphovsrätt samt om de regler som gäller för överklagande.
Anknyter boken till några aktuella händelser?
– Nej, inte specifikt. Men regelverket ändras fortlöpande och det är viktigt att beslutsfattarna har korrekt formellt underlag för sin beslutsfattande verksamhet. Vid oklarheter ska man rådfråga en jurist. Den juridiske lekmannen ser ofta inte den rättsliga aspekten i en fråga. Som exempel kan nämnas det så kallade ”Göteborgsärendet” där såväl styrelseordförande, rektor och en forskare åtalades för tjänstefel. Ordföranden friades men rektorn och forskaren dömdes för tjänstefel, berättar Magnus Hallberg.
Det pågår även en utredning om ökad frihet för universitet och högskolor. En utredning som har varit på remiss är avskaffande av kårobligatoriet för studenter.
Författarna till ”Rättsliga regler för högskolan” – Per Abrahamsson, Ulla Björkman och Magnus Hallberg – har övertagit ansvaret för en tidigare utgiven bok. De har dels uppdaterat den med ny lagstiftning och ny praxis, och dels utvecklat vissa avsnitt. Författarna är alla verksamma vid Uppsala universitets juridiska avdelning.
Johanna Haddäng
