Vid beslut om tvångsvård har barnen rätt att komma till tals.
Trots detta saknas deras inställning i en tredjedel av domarna, enligt Sveriges Radio Ekot som genomfört en granskning av 300 domar.
Alla barn ska ha rätt att själva framföra sin åsikt vid beslut om tvångsvård, enligt LVU och barnkonventionen. Men i var tredje dom som Sveriges Radio Ekot har granskat där barn under 15 år omhändertas för eget beteende framgår inte barnets åsikt. Om barnet har fört fram sin åsikt eller inte och vad de i så fall har sagt är alltså inte känt genom domarna.
Sveriges Radio Ekot har granskat 300 domar som rör 57 barn under 15 år. Det handlar om beslut som fattades under förra vintern.
Barnens talan är centralt
Pernilla Leviner, som är professor i offentlig rätt på Stockholms universitet och expert i barnrättsfrågor, uppger för SR Ekot att det är viktigt att det framgår i domen vad barnen har sagt annars kan man inte veta om besluten fattas på rätt grunder.
– Domen är ju en beskrivning av vad domstolen har beaktat. Och det är klart att vad den personen som vården handlar om, i det här fallet barnet eller ungdomen, har sagt det måste ju anses väldigt centralt, säger Pernilla Leviner.
