Vid en granskning av ett av Polisens underrättelseregister upptäcktes att myndigheten i två fall återgett uppgifter från källor som använt ordet ”zigenare” för att beskriva personer.
Nu kritiseras Polisen av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden för att man – trots tidigare kritik – använt sig av ordet ”zigenare” i registret.
Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden har granskat Polisens behandling av känsliga personuppgifter i underrättelseverksamheten. Granskningen inriktades på känsliga personuppgifter rörande etniskt ursprung, hälsa, sexualliv och sexuell läggning i en uppgiftssamling rörande människohandel och används i underrättelseverksamheten.
Granskningen skulle visa att Polisen i två fall återgett uppgifter från källor som använt ordet ”zigernare” – trots att man tidigare kritiserats av Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden och uppmanats att använda sig av ett annat ord då ”zigenare” kan upplevas som kränkande. Polisen kritiseras därför för att ordet ännu förekommer i deras underrättelseverksamhet.
Byter till ”rom”
Polisen skriver i ett remissvar till nämnden att det som utgångspunkt är viktigt att precis de uppgifter som lämnas ska användas i registret för att minska risken för förvanskning av informationen genom att polisanställda lägger på egna värderingar. Enligt myndighetens mening kan uppgifter om en persons etniska ursprung vara av stor vikt och inom vissa minoriteter kan det existera hederskulturer, varför uppgifter om personers etniska ursprung kan vara viktiga vid undersökning av den brottsliga verksamheten.
I ett av de två fallen ansåg myndigheten att det inte längre var absolut nödvändigt att behandla de känsliga personuppgifterna avseende etnicitet och upphörde därför med behandlingen av uppgifterna efter granskningen. I det andra fallet, där det fortsatt ansågs nödvändigt att behandla personuppgifterna, har Polisen ersatt ordet ”zigenare” med ”rom”, vilket nämnden godtar då uppgiften om etnicitet får anses vara absolut nödvändig.
