Hovrätten fäller vd:n i ett svenskt aktiebolag för omställningsstödsbrott. Enligt tingsrätten hade vd:n varken agerat med uppsåt eller grov oaktsamhet när han lämnade en felaktig uppgift om bolagets ekonomiska ställning. Enligt hovrätten har vd:n dock varit fullt medveten om de ekonomiska problem som gjort att man inte kvalificerat för stödet.
Ett svenskt företag ansökte i augusti 2020 om så kallad omställningsstöd med anledning av coronapandemin. Ansökan undertecknades av en man i 50-årsåldern som är vd för bolaget.
Omställningsstödet är avsett för bolag vars nettoomsättning minskat i större omfattning till följd av spridningen av covid-19. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktiga eller ofullständiga uppgifter i en ansökan om stöd riskerar dock straffansvar.
Åtalades för omställningsstödsbrott
Vd:n åtalades också senare i Skaraborgs tingsrätt för omställningsstödsbrott.
Han hade i ansökan bland annat intygat att företaget inte redan före 29 februari 2020 var ett ”företag i svårigheter”. Det som primärt räknas hit är om företaget förbrukat mer än halva sitt aktiekapital eller bokförda egna kapital – eller om man inlett företagsrekonstruktion eller konkurs.
Mannen tonade under huvudförhandlingen i tingsrätten ned sin roll i bolaget. Titeln var vd men mannen var ”i praktiken säljare”. Företaget har ett danskt moderbolag och mannen ”bollar allt vidare” till Danmark. Det var också på moderbolagets initiativ som mannen ansökt om omställningsstöd, utifrån instruktioner därifrån.
Bolaget hade i och för sig försatts i konkurs under sommaren 2019, men konkursbeslutet hade upphävts efter att det danska moderbolaget gått in och betalat de skulder som funnits. Det svenska bolaget hade då också även fått sitt aktiekapital återupprättat och mannen hade inte förstått att det ekonomiska läget åter försämrats – och att bolagets aktiekapital vid den för stödet springande tidpunkten på nytt hade förbrukats.
Ingen egentlig insikt
Tingsrätten godtog att mannen inte haft någon egentlig insikt i bolagets ekonomiska problem efter sommaren 2019, eftersom han haft andra arbetsuppgifter och det i stället lagts på moderbolaget i Danmark att sköta ekonomin. Att aktiekapitalet var förbrukat vid den springande punkten framgick i och för sig av bolagets årsredovisning för 2019, men mannen hade förlitat sig på uppgifterna från Danmark i frågan om det fanns förutsättningar för att ansöka om omställningsstöd. Tingsrätten ansåg också att mannen hade haft ”visst fog” för uppfattningen att bolagets ekonomiska problem var lösta.
Frågan i ansökan framstod enligt tingsrätten också som ”lätt att missuppfatta” – och Skatteverket hade inte sökt vd:n för en komplettering utan bara avslagit ansökan. Den sammantagna bedömningen var också att åklagaren inte hade styrkt att vd:n insett risken för att uppgiften i ansökan var oriktig – eller att han varit likgiltig inför denna omständighet. Utifrån vad som framkommit i utredningen kunde han inte heller anses ha agerat grovt oaktsamt. Det kunde enligt tingsrätten dessutom ifrågasättas om någon konkret fara för utbetalning av omställningsstöd ens förelegat, med hänsyn till att Skatteverket varit sökande i bolagets konkurs och därför torde ha haft de uppgifter som behövts för att genast kunna avslå ansökan om omställningsstöd.
En enig tingsrätt landade därför i att åtalet mot mannen skulle ogillas ihop med åklagarens talan om företagsbot.
Göta hovrätt gör en annan bedömning
Göta hovrätt gör nu en annan bedömning när man dömer vd:n till villkorlig dom och dagsböter för omställningsstödsbrott och ålägger bolaget att betala 50 000 kronor i företagsbot.
Åklagarens utredning bevisar att det svenska bolaget under flera års tid dragits med ekonomiska problem. Det egna kapitalet har vid utgången av räkenskapsåret både 2017 och 2018 understigit hälften av aktiekapitalet – och detta är också något som revisorn särskilt anmärkt på. Bolaget försattes också i konkurs i juni 2019, även om beslutet hävdes månaden efter. Bolaget har därefter försatts i likvidation, men också denna har upphävts, i augusti 2019 efter att bolagets egna kapital återställts.
De ekonomiska problemen har dock fortsatt även därefter och av årsredovisningen för räkenskapsåret 2019 framgår att bolagets egna kapital per den 31 december 2019 visat ett underskott på över en miljon kronor.
Bolaget har vid den springande punkten också varit ett ”företag i svårigheter” på det sätt som avses i regleringen avseende omställningsstöd. Vd:n har alltså lämnat en oriktig uppgift i sin ansökan.
Utredningen visar att Skatteverket inte regelmässigt kontrollerar uppgifterna i en ansökan om omställningsstöd – och det har därmed funnits en konkret fara för att omställningsstöd felaktigt skulle tillföras bolaget, oavsett att ansökan till slut avslagits.
Har ett ansvar att hålla sig informerad
Mannen har varit företrädare för bolaget sedan 2010 och har i egenskap av styrelseledamot och vd haft ett ansvar för att hålla sig informerad kring bolagets ekonomiska ställning. Han har också tagit del av årsredovisningarna för räkenskapsåren 2017 och 2018 inklusive de anmärkningar som framförts av revisorn. När han sommaren 2020 undertecknade årsredovisningen för räkenskapsåret 2019 måste han också i vart fall ha varit medveten om det negativa egna kapital som bolaget uppvisat 31 december 2019. Det framgår också att han har tagit del av revisorns anmärkning om att det egna kapitalet per angivet datum understigit hälften av aktiekapitalet.
Det saknas enligt hovrätten sammantaget skäl att betvivla att vd:n vid ansökningstillfället insett att han i ansökan lämnat en oriktig uppgift om företagets ekonomiska ställning på det sätt som anges i gärningsbeskrivningen – och han har därmed med uppsåt gjort sig skyldig till omställningsstödsbrott. Mannen är tidigare ostraffad och varken art eller straffvärde talar för fängelse. Han döms i stället till villkorlig dom och 40 dagsböter på totalt drygt 11 000 kronor.
Eftersom en ställföreträdare för bolaget gjort sig skyldig till brott i utövningen av näringsverksamheten finns det även förutsättningar att döma ut företagsbot. Hovrätten delar här åklagarens bedömning att sanktionsvärdet uppgår till 50 000 kronor och skäl för jämkning föreligger inte. (Blendow Lexnova)
