Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Förtroendevalda politiker självcensurerar sig av rädsla

Nyheter
Publicerad: 2019-11-06 12:54
Foto: Ulf Palm / TT

Var tredje förtroendevald politiker uppger att de utsattes för trakasserier, hot eller våld under valåret 2018 – vilket påverkat dem i sin yrkesutövning.
Det visar en ny undersökning från Brå.

Brå har i undersökningen om politikernas trygghet tillfrågat cirka 14 000 ordinarie ledamöter i Sveriges riksdag och fullmäktigeförsamlingar om sin utsatthet för trakasserier, hot och våld under 2018. Resultatet visar att var tredje förtroendevald uppger sig ha utsatts under den aktuella perioden, vilket är en ökning med cirka två procent sedan den senaste undersökningen.

– Det är nu totalt sett den högsta nivån utsatta sedan den första undersökningen Brå gjorde, säger utredaren Anna Gavell Frentzell som dock flaggar för att 2018 var just ett valår.

– Man behöver också tänka på att 2018 var ett valår och då ligger utsattheten för den här typen av brott mot politiker lite högre jämfört med mellanliggande år.

Påverkar politikerna i deras arbete

Undersökningen visar även att utsattheten påverkar de förtroendevalda i sitt arbete. Nästan var fjärde förtroendevald har uppgett att utsattheten, eller oron för att utsättas, påverkar dem i deras uppdrag. Detta är en ökning i jämförelse med samma undersökning som gjordes efter valåret 2014.

Den vanligaste konsekvensen av utsatthet, eller oro för att utsättas, är att man undvikit att engagera eller uttala sig i en specifik fråga.

– Att förtroendevalda till exempel självcensurerar sig eller ändrar ståndpunkt i en fråga på grund av oro över att utsättas för brott är allvarligt och riskerar att försvaga demokratin, säger Anna Gavell Frenzel.

Vanligast med manliga gärningspersoner

När politikerna fick svara på vad hur de uppfattade förövarens kön och ålder var det vanligaste svaret att förövaren var en man i åldern 45–64 år – oavsett den utsattes kön.


Dela sidan:
Skriv ut: