Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Försvaret vill stoppa rättegången i misstänkta mångmiljonsvindeln

Nyheter
Publicerad: 2022-09-02 08:20
Foto Therese Jahnson / SvD / TT

Inför huvudförhandlingen kring den misstänkta mångmiljonsvindeln om Contender-obligationerna har försvaret upptäckt en del frågetecken i åtalet.
Åtalet är för oprecis för att kunna prövas och åklagarens gärningspåstående uppfyller inte vare sig de krav som uppställs i rättegångsbalken eller av Europakonventionen, menar försvaret.
Åklagaren uppger å sin sida att åtalet kan prövas i befintligt skick.

Det är fem år sedan den finlandssvenske affärsmannen häktades, misstänkt i härvan kring Contender-obligationerna. För tre år sedan kom åtalet som gäller grovt bedrägeri, grovt svindleri och insiderbrott. Flera närliggande mål har avslutats med fängelsestraff för de misstänkta sedan dess.(Se faktaruta nedan) Ekobrottsmyndighetens åklagare Stig Åström yrkade i samband med åtalet mot den finlandssvenske affärsmannen på kvarstad om 548 miljoner kronor vid en fällande dom.

Mannen har, enligt åtalet, ensam eller i samråd eller samförstånd med andra, vilselett målsäganden att förvärva obligationer för 590 miljoner kronor under perioderna 1 november 2010 fram till 31 maj 2011.

På tisdag är huvudförhandling mot den finlandsvenske affärsmannen – om inte försvaret får som det vill. Nu inför den planerade huvudförhandlingen har nämligen försvaret, advokat Hans Strandberg och advokat Andreas Natt och Dag, bett åklagaren Stig Åström att precisera sin tala och besvara ett antal frågor. Det finns nämligen en del frågetecken som måste redas ut innan en huvudförhandling kan äga rum, enligt försvaret.

Frågetecknen kring målsäganden

Försvaret vill ha ett klargörande av vem eller vilka som är målsägande, samt vilka överföringar som dessa påstås ha vidtagit.

Det är en nödvändighet för att den misstänkte affärsmannen ska kunna förbereda sitt försvar och kunna bedöma vilken information den eller de målsäganden har haft tillgång till, vem informationen kommit ifrån och vem som beslutat om investeringen och hur många bedrägerier åklagaren totalt gör gällande.

”Enligt försvaret är det oklart om åklagaren menar att det i exemplen är försäkringsbolaget, de enskilda investerarna, försäkringsmäklaren eller de finansiella rådgivarna som påstås ha blivit vilseledda, vidtagit handlingen och utgör målsägande i målet”, skriver Hans Strandberg och Andreas Natt och Dag. 

Den finlandssvenske affärsmannens försvarare skriver även att åklagaren har antytt att han har upprättat två bilagor där målsägandena har sammanställts. Men att dessa bilagor inte har lämnats in varken till försvaret eller till tingsrätten.

”Kan inte vinna bifall”

Vidare skriver försvaret att så som stämningsansökan i nuläget är utformad är tingsrätten begränsad till att pröva om den misstänkte affärsmannen gjort sig skyldig till bedrägeri gentemot en okänd målsägande. 

”Ett sådant åtal kan inte vinna bifall. För det fall åklagaren gör gällande bedrägeri gentemot en större mängd målsäganden krävs det att gärningsbeskrivningen justeras på så sätt att de respektive brotten preciseras med angivande av vilka målsäganden som åtalet avser och vilka dispositioner som målsäganden ska ha vidtagit med anledning av det vilseledande som åklagaren gör gällande”. 

Försvaret pekar även på att åklagaren gör gällande att ett mycket stort antal bedrägerier är riktade mot ett stort antal målsäganden Men hur många bedrägerier som enligt åklagaren omfattas av gärningspåståendet är dock för försvaret okänt. 

”Sammanfattningsvis är det försvarets uppfattning att åklagarens talan alltjämt är för oprecis för att kunna prövas och att åklagarens gärningspåstående inte uppfyller vare sig de krav som uppställs i rättegångsbalken eller av Europakonventionen. En grundförutsättning för att målet ska kunna prövas är att det innan huvudförhandlingen står klart vilka målsäganden i målet är, vilka dispositioner som respektive målsägande ska ha vidtagit med anledning av det vilseledande som åklagaren gör gällande samt hur många bedrägerier som åklagaren gör gällande totalt”, skriver Hans Strandberg och Andreas Natt och Dag. 

Vidare skriver försvaret att ”Då N.N ännu inte erhållit del av åtal avseende brott mot de målsägandena som enligt åklagaren framgår av bilaga A och bilaga B till stämningsansökan vidhåller försvaret att åtalspreskription inträtt gentemot dessa”.

Åklagarens svar

Åklagare Stig Åström svarar på advokat Hans Strandberg och Andreas Natt och Dag yttrande och uppger att hans ”utgångspunkt är att bedrägerierna riktas mot den personkrets (målsäganden) som förvärvat den angivna typen av värdepapper”.

Han hänvisar även till åtalet där det framgår under vilken tid brottet skett och med vilket belopp. 

Enligt åklagaren är det irrelevant vilken information som målsägande haft tillgång, eftersom det avser ett investeringsbedrägeri. 

”Min uppfattning är att åtalet kan prövas i befintligt skick”, skriver åklagaren.

Huvudförhandlingen är planerad under 54 dagar från tisdagen den 6 september till torsdagen den 16 februari. 

Åtalet

Enligt åtalet rörande grovt bedrägeri har affärsmannen vilselett målsäganden att förvärva obligationer för 590 miljoner kronor under perioderna 1 november 2010 fram till 31 maj 2011. Det handlar om obligationerna Contender High Yield 1-4 Ltd.

Obligationslikviderna, om 590 miljoner kronor, har därefter lånats ut till bolag som affärsmannen kontrollerade, Conventus Commodities Inerals & Mining (CCMM) och Ducom Dmcc (Ducom).

Vilseledandet har bestått i att affärsmannen har låtit sprida oriktiga eller vilseledande uppgifter om bland annat de verksamheter där obligationslånen ska användas.

Åklagaren menar att bolagen som affärsmannen kontrollerade inte hade betalningsförmågan för lånen, som hade en ränta om 18 procent (HY1) och 12 procent (HY 2-4).

Vidare har affärsmannen uppgett att obligationslånen var säkerställda genom pantsättningar av 590 000 aktier i GKL Growth Capital.

Den andra åtalspunkten rör grovt svindleri. Där åtalas affärsmannen såsom ägare och faktisk företrädare för CCMM och för Alluvia Mining. Denna åtalspunkt rör att han, mellan den 11 juni 2012 och den 31 mars 2013, spridit vilseledande uppgifter om tre av de fyra Contender-obligationerna till ett sammanlagt värde om 440 miljoner kronor.

Affärsmannen åtalas även för insiderbrott då Alluvia Mening handlades på Mangold-listan. Enligt åklagaren har han sålt aktier i gruvbolaget för nära 14 miljoner kronor med information om bolaget som marknaden inte kände till bland annat om det hävda köpet på fyndigheten i Alaska.

Affärsmannen åtalas även för grovt bedrägeri då han förmått målsäganden att förvärva konvertibler i Amarant Mining för 500 miljoner kronor.

Åklagaren uppger att affärsmannen har vilselett om sin och/eller Amarant Minings förmåga att fullgöra betalningsskyldigheten enligt konvertibellånet. Enligt åklagaren har han gett sken av att han och Amarant Mining haft betalningsvilja och förmåga för konvertibellånet och att de pengar som kom in skulle gå till att förvärva gruvor i Alaska, Chile och Surinam.

Amarant Mining och dess dotterbolag har inte ens sökt utvinningstillstånd eller fått ett sådant i varesig Chile eller i Surinam, enligt åklagaren. Det har även lämnats oriktiga uppgifter om beräknad omsättning för gruvan i Alaska och Greenwood, menar åklagaren.

Trots lovorden om säkerhet för lånen i investmentbolaget GKL saknades pengar när gruvbolagen kollapsade. De investerade pengarna hade gått upp i rök.

Det sista försöket att rädda verksamheten gick om intet 2018 då ett av GKL-bolagen, då med namnet Amarant Mining AB, försattes i konkurs.


Dela sidan:
Skriv ut: