I tisdags morse, 05.05, greps en tidigare högt uppsatt militär och dennes fru, misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift.
Under fredagen begärdes de båda häktade.
Nästa vecka meddelar Stockholms tingsrätt dom i målet som rör en misstänkt rysk spion – och tidigare i år dömdes två bröder till långa straff för spioneri.
Dagens Juridik har frågat forskaren Tony Ingesson vad han tror ligger bakom ökningen av antalet fall av misstänkta brott mot rikets säkerhet.
– Innan var risken att en rättsprocess resulterande i ett röjande av information. Det har man nu lyckats hantera genom att använda syn i större utsträckning.
Det var i tisdags morse som den tidigare högt uppsatta militären och hans hustru greps i centrala Stockholm som misstänkta för grov obehörig befattning med hemlig uppgift, vilket Expressen var först att rapportera om.
Åklagarna i målet, två till antalet, har under fredagsmorgonen begärt de båda anhållna personerna häktade.
Den tidigare högt uppsatta militärens advokat, Thomas Olsson, säger till Aftonbladet att hans klient nekar till brott samt att han själv är av uppfattningen att det inte borde finnas skäl för åklagarna att göra en häktningsframställan.
Ett av flera uppmärksammade fall
Det nu aktuella fallet är ett av flera uppmärksammade fall den senaste tiden som rör misstänkta respektive bekräftade brott mot rikets säkerhet.
Tidigare i år dömdes två bröder för grovt spioneri respektive grovt spioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift till livstid respektive 9 år och 10 månaders fängelse.
I höstas åtalades en man i 60-årsåldern som misstänkt för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och grov olovlig underrättelseverksamhet mot främmande makt. Förra veckan släpptes han ur häktet i väntan på tingsrättens dom som ska meddelas nästa vecka.
Pekar på ny rättspraxis
Tony Ingesson är biträdande universitetslektor på statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet. Han bedriver forskning inom bland annat underrättelseanalys och kontraspionage.
Enligt honom finns det flera olika förklaringar till att antalet misstänkta fall av brott mot Sveriges säkerhet har ökat.
Han pekar bland annat på en förhållandevis ny rättspraxis.
– Det finns några olika förklaringar. Det ena är att det har skett en förändring i rättspraxis för inte så längesedan som gör att rättegångar inte är lika riskabla som de var förr. Innan var risken att en rättsprocess resulterande i ett röjande av information. Det har man nu lyckats hantera genom att använda syn i större utsträckning.
– Jag tror också att filosofier ändras över tid inom framförallt Säkerhetspolisen. Ibland blir man lite mer polisiär och vill lagföra personer. Går vi tillbaka till 80-talet använde man sig istället av andra metoder. Mer i termer att vända någon till att bli dubbelagent och mata desinformation. Använda en större verktygslåda som mer syftade till att skada motståndaren och kanske inte fullt lika mycket till att lagföra.
Tror du att det läge som Europa och världen befinner sig i just nu leder till ökade värvningsförsök?
– Ja, det är också faktorer som tillkommer. Att i synnerhet Ryssland behöver mycket underrättelser på grund av kriget i Ukraina samt att man står under sanktioner från väst. Allt det där läggs ju bara utöver deras ordinarie underrättelsebehov, så det är bara en kraftig ökning. Samtidigt har det blivit svårare för Ryssland när personal under diplomatisk täckmantel har utvisats. Då tror jag att det kan ha föranlett en högre aktivitetsnivå och ett högre risktagande.
– Detta samtidigt som västerländska kontrapsionage och säkerhetstjänster har blivit mer vaksamma.
De här misstankarna som dyker upp då och då, påverkar det underrättelsearbetet?
– Det går inte att observera på det sättet. Men det jag kan säga är att när stora saker har hänt bakåt i tiden så har man reagerat med uppstramningar av säkerhetsrutiner. Det går också att tolka som en typ av ökad misstänksamhet om man så vill. Sedan om det händer nu, det vet jag inte.
Hur stor del av arbetet på exempelvis Must eller FRA går åt till att motverka att handlingar eller dokument inte läcker?
– Hur mäter man det? Alla säkerhetsåtgärder som vidtas tar ju mer tid än om man inte skulle ha vidtagit dessa. Men det är klart att allt arbete som involverar hemliga uppgifter och hemlig materiel innebär en hel del merarbete. Säkerhetsprövningar, säkerhetssamtal och andra åtgärder som vidtas är helt klar krävande på såväl det individuella som på det organisatoriska planet, säger Tony Ingesson till Dagens Juridik.
