Från september 2022 kan myndigheter lämna en obetald skuld direkt till Kronofogdemyndigheten för indrivning.
Försäkringskassan införde i samband med lagändringen striktare villkor för avbetalningsplaner. Det visar en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) som publiceras i dag.
ISF har på uppdrag av regeringen granskat hur lagändringen om direkt verkställbara beslut som trädde i kraft den 1 september 2022 har påverkat Försäkringskassans arbete med återkrav. Granskningen visar bland annat att Försäkringskassan genomförde förändringar som inte är en konsekvens av lagändringen.
– Försäkringskassan tillämpar nu reglerna för avbetalningsplaner striktare, med kortare tid för personer att betala tillbaka sin skuld, säger Sonja Nikolovska, projektledare för granskningen.
Men reglerna för avbetalningsplaner har inte förändrats i och med lagändringen om direkt verkställbara beslut, enligt ISF.
– Försäkringskassans tillämpning är nu mer i linje med regelverket som säger att en avbetalningsplan enligt huvudregeln inte ska pågå i mer än ett år. Men det innebär en stor förändring jämfört med tidigare då avbetalningsplaner vanligen löpte längre än ett år och ibland upp till fem år, säger Sonja Nikolovska.
Vissa personer påverkas särskilt
Vissa personer kan påverkas särskilt av den förändrade hanteringen.
– De personer som redan har en pågående avbetalningsplan och som vill starta ytterligare en plan till följd av ett nytt återkrav behöver betala tillbaka hela skulden inom ett år, säger Sonja Nikolovska.
Orsaken till att enbart en avbetalningsplan kan pågå är bland annat tekniska begränsningar i Försäkringskassans it-system, enligt ISF. Men det finns inga rättsliga hinder för att ha flera avbetalningsplaner samtidigt.
Lagändringen, Försäkringskassans striktare tillämpning och andra organisatoriska förändringar som har genomförts i samband med lagändringen påverkar både enskildas ekonomi och statens förmåga att driva in felaktiga utbetalningar.
– Förändringarna innebär sannolikt både att enskilda kan bli skuldfria snabbare och att staten får tillbaka felaktiga utbetalningar. Men också att enskilda kan få svårare att betala tillbaka sina skulder. Konsekvenserna av lagändringen, den striktare tillämpningen och den snabbare hanteringen av återkrav behöver därför följas upp längre fram, säger Sonja Nikolovska.
