Dagens Juridik har tidigare rapporterat om fallet där en förlossningsläkare står åtalad för vållande till annans död och vållande till kroppsskada i samband med en komplicerad förlossning då barnet dog och kvinnan fick allvarliga skador i underlivet.
Läkaren ska under förlossningen ha använt en så kallad sugklocka under en längre tid än vad som är brukligt. Åklagaren menar att det är detta som lett till att barnet dött och till kvinnans svåra skador i underlivet.
Istället för att fortsätta använda sugklockan under en så lång tid borde läkaren ha gjort ett kejsarsnitt, menar åklagaren.
Läkartidningen har rapporterat om rättegången och skriver att försvarsadvokaten under slutpläderingen hävdade att läkaren fortlöpande under förlossningen gjorde riskbedömningar. Han ska då ha bedömt att den risk som ett kejsarsnitt skulle ha inneburit var större än att fortsätta med sugklockan.
Men åklagaren anser att det var en felaktig bedömning och oaktsamt så till den grad att det är straffbart att läkaren inte istället fattade beslut om kejsarsnitt.
Åklagaren hänvisade bland annat till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som fattat beslut om att återkalla läkarens legitimation. Enligt HSAN råder inga tvivel om att läkarens handläggning i slutskedet av förlossningen strider mot vetenskap och beprövad erfarenhet.
HSAN anser också att läkarens handlingar är ett uttryck för grov oskicklighet. Beslutet har överklagats av läkaren.
Försvarsadvokaten argumenterade dock enligt Läkartidningen för att HSAN:s bedömning enbart handlar om huruvida läkaren handlade i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och inte om vilka effekter handlandet fick.
Försvarsadvokaten ska också under rättegången ha lagt stor energi på att låta förlossningsläkaren förklara olika sorters så kallade skulderdystoci, eftersom läkaren anser att kvinnan inte drabbats av någon sådan komplikation utan av en cervixkramp, alltså kramp i livmoderhalsen under utdrivningsskedet, som gjorde att barnet fastnade i 18 minuter när huvudet väl hade kommit ut.
Först efter behandling med nitroglycerin och klipp i cervix kunde förlossningen avslutas.
Men både åklagaren eller målsägandebiträdet ska enligt Läkartidningen ha hävdat att det egentligen inte spelar någon roll om det var skulderdystoci eller en kramp som kvinnan drabbades av. Det som enligt dem är avgörande är att läkaren inte fattade beslut om kejsarsnitt utan fortsatte försöken med sugklockan i en hel timme, trots att en sugklocka bara ska användas i maximalt 25 minuter.
Men försvarsadvokaten hävdade enligt tidningen att även om läkaren varit oaktsam då vid användningen av sugklockan och överskridit gränserna i de lokala riktlinjerna, så var det inte därför som barnet dog. Advokaten tog upp syrebrist som en möjlig dödsorsak, vilket tidigare nämnts av bland annat rättsläkaren.
Det råder dock oenighet kring läkarutlåtanden när det gäller frågan om det var syrebrist eller skador på barnets halsrygg som var dödsorsaken. En barnläkare som var med vid återupplivningsförsöken av barnet ska ha hävdat att skadorna på halsryggen inte i sig är dödande. Samtidigt anges dessa som dödsorsak av rättsläkaren.
Angående mammans skador i underlivet ska försvarsadvokaten ha argumenterat att de uppstod när läkaren i nöd försökte rädda barnet och att han därför inte ska hållas ansvarig för dem.
Åklagaren yrkade dock på att läkaren ska dömas till villkorlig dom och 120 dagsböter för vållande till annans död och vållande till kroppsskada.
Domen väntas komma den 27 mars.
Foto: TT
