Regeringen lämnar förslag i vårändringsbudgeten som uppgår till 17,3 miljarder kronor i år.
Men organisationen Företagarna är inte imponerad utan anser att den ekonomiska politiken hittills har ”fokuserat för mycket på att stötta kommuner och regioner och alldeles för lite på att underlätta för alla de företagare som ska generera de skattekronor som finansierar välfärden”.
I dag överlämnar regeringen 2024 års ekonomiska vårproposition och vårändringsbudgeten för 2024.
– Vi stärker sjukvården genom ökade resurser till regionerna och satsningar för fler jobb. Tryggheten i Sverige ska öka, därför gör vi ytterligare satsningar på brottsbekämpande myndigheter och försvaret. Vi ser tydligt att inflationsbekämpningen har gett resultat, men nu måste vi hålla ut och lägga grunden för att Sverige framåt ska byggas både tryggare och rikare, säger finansminister Elisabeth Svantesson.
I vårändringsbudgeten för 2024 lämnar regeringen förslag som uppgår sammanlagt till 17,3 miljarder kronor i år.
Bland annat får regionerna ytterligare sex miljarder kronor för att kompensera för inflationens effekter och undvika uppsägningar av sjukvårdspersonal. Regeringen föreslår även ett tillskott till kommunerna för att bidra till att barn och elever ska få den utbildning och det stöd de har rätt till.
Kriminalvården
Medel avsätts även för att påskynda Kriminalvårdens planerade utbyggnad av häktes- och fängelseplatser. Sveriges Domstolar föreslås även få ett tillskott.
Regeringen föreslår även utökade medel till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Försäkringskassan får resurser för arbetet mot felaktiga utbetalningar och Inspektionen för vård och omsorg får medel för att förebygga och motverka välfärdsbrottslighet. Dessutom avsätts resurser för att utveckla informationsutbytet mellan myndigheter.
Regeringen avsätter de medel som behövs för att finansiera de återstående delarna av stödpaketet till Ukraina som presenterades i den extra ändringsbudget som lämnades till riksdagen i februari 2024.
Regeringen bedömer att Sveriges försvarsutgifter enligt Natos definition kommer att uppgå till 2 procent av BNP i år.
”För att stärka förmågan i befintliga krigsförband ytterligare föreslår regeringen ett tillskott av medel till Försvarsmakten. Regeringen föreslår också att medel tillförs för att kunna påbörja arbetet med vissa prioriterade åtgärder i transportinfrastrukturen utifrån totalförsvarets behov”.
För att värna cybersäkerheten föreslår regeringen ett tillskott till Försäkringskassan och stöd till mindre kommuner och andra offentliga aktörer för att de bättre ska kunna stå emot och hantera it-incidenter.
Företagarna kritiska
Företagarna som har tagit del av regeringens förslag är inte imponerade.
”Trots ett stort beräknat reformutrymme präglas budgeten av försiktighet och duttande åtgärder, utan någon tydlig vare sig arbets- eller jobbskaparlinje”, skriver Företagarna.
– Regeringen måste släppa sargen och komma loss från kring sin självpåtagna inflationsbekämpning. och prioritera sSmå och stora tillväxtfrämjande strukturreformer borde vara prioritet nu, säger Johan Grip, chefsekonom för Företagarna
Företagarna efterlyser ”särskilt viktiga reformer som sänker inflationstrycket”, såsom sänkta arbetsgivaravgifter och sänkt elskatt och moms.
– Det är absolut fortsatt tuffa tider, men det finns inte längre någon ekonomisk vinter att gömma sig bakom. Till höstbudgeten är det dags att börja leverera politik för företagande och tillväxt, säger Benjamin Dousa, vd på Företagarna.
Inflationen är redan nu inom Riksbankens variationsband för inflationsmålet.
– Vi går mot en ekonomisk vår och det är hög tid att ta av den självpåtagna tvångströjan. Vi instämmer i vikten av att driva arbetslinjen, men för att det ska vara möjligt krävs en företagarlinje, säger Benjamin Dousa.
Dyrare att anställa i Sverige än utomlands
Företagarna pekar på att det nästan är 50 procent dyrare att anställa och ha kvar personal i Sverige jämfört med ett genomsnittligt europeiskt land. Företagarna anser därför att arbetsgivaravgifterna måste sänkas för att skapa ett finansiellt utrymme hos företagen för till exempel nyanställningar, men även för investeringar, inköp av material eller och utbildningarkompetenshöjning.
– Notera också att det i höstbudgeten fortfarande finns chans att rätta till det kolossala fel som begicks i fjolårets höstbudget: att ta bort företagens högkostnadsskydd för sjuklönekostnader, säger Johan Grip.
Företagarna anser att Tidöpartierna och den ekonomiska politiken hittills har ”fokuserat för mycket på att stötta kommuner och regioner och alldeles för lite på att underlätta för alla de företagare som ska generera de skattekronor som finansierar välfärden”.
Företagarna pekar på att små och medelstora företag är de största skattebetalarna i 197 av 290 Sveriges kommuner.
