28 målsäganden svarade på falska bilannonser och swishade förskottsbetalningar. En 30-årig man döms nu även i hovrätten för penningtvättsbrott.
Under tiden den 27 december 2019 till den 20 januari 2020 begicks vid ett stort antal tillfällen bedrägerier med ett likartat tillvägagångssätt.
Bedrägerierna gick till på så sätt att personer svarade på olika annonser på Blocket där bilar utannonserades för försäljning. Efter överenskommelse via telefonsamtal eller skriftligen via bland annat Messenger har bilköparintressenter förmåtts att genom Swish betala in förskottsbetalning eller handpenning.
Det har senare visat sig att annonserna har varit falska och att de som falskeligen utgett sig vara säljare inte har gått att komma i kontakt med.
En kvarts miljon kronor har omsatts
Det aktuella målet handlar om 28 målsäganden och ett totalbelopp om en kvarts miljon kronor.
Pengarna har i samtliga fall swishats till telefonnummer som tillhör en 30-årig man. Pengarna har i anslutning till inbetalningarna förts över till hans konton i SEB och Forex. Från dessa konton i SEB och Forex har det sedan gjorts flera överföringar till olika personer. I samband med att pengar har spårats från mannens konton i SEB och Forex har två personer som fått större belopp till sina konton hörts som misstänkta för penningtvättsbrott alternativt penningtvättsförseelse.
Misstankarna mot dessa personer har lagts ner efter förhör. Övriga personer som fått pengar överförda till sig har inte hörts och delgetts misstanke om brott med anledning av att det varit mindre belopp och ansetts svårt att bevisa brott.
Tingsrätten skriver att det genom den skriftliga bevisningen är utrett att samtliga målsäganden har utsatts för bedrägeri vid de tidpunkter och med de belopp som framgår av stämningsansökan. Det är vidare ostridigt att målsägandenas pengar har varit föremål för penningtvätt, det vill säga åtgärder som syftat till att dölja pengarnas brottsliga ursprung och främja annans möjlighet att tillgodogöra sig beloppet. Det är även utrett att detta skett genom att pengarna har influtit och förvarats på den 30-åriga mannens konto och därefter omsatts.
30-åringen har haft ett uppsåt
När det gäller uppsåtsfrågan konstaterar tingsrätten att flera omständigheter är besvärande för 30-åringen inte minst vad som framkommit om de totalt tre stycken Bank-ID:en som har använts vid penningtvättåtgärderna. Enligt tingsrätten har 30-åringen ostridigt själv använt ett av dessa BankID:en under aktuell tid. Det BankID:et har varit inloggat på de bankkonton som använts för penningtvättsåtgärderna.
Ett annat av de BankID:en som har använts avseende brottsligheten har skapats genom en personlig säkerhetsdosa, det vill säga genom tillgång till bankkort som personlig kod. 30-åringen har inte gjort någon förlustanmälan och inte heller gjort gällande att han förlorat sitt bankkort eller sin dosa.
Ett annat BankID har skapats vid personligt besök på bankkontor genom identitetskontroll mot uppvisande av körkort.
”Det framstår därför som i det närmaste uteslutet att någon annan än N.N har skapat det BankID:et. Omständigheterna avseende de tre Bank-ID:ena talar sammantaget mycket starkt för att det är N.N som har skapat dem och använt dem på sätt åklagaren har påstått”, skriver domstolen.
Blev kontaktad av målsägandena
Att pengarna som kommit in från bedrägerierna i princip direkt omsatts eller överförts till andra konton talar starkt för att 30-åringen varit fullt införstådd med vad som pågått och varit med på detta, menar domstolen. Detsamma gäller beträffande den omständigheten att han, som han själv berättat om och som framgår av den skriftliga bevisningen, av lurade personer blivit kontaktat redan i december 2019 varvid han oriktigt uppgett att han redan gjort en polisanmälan.
Domstolen skriver att omständigheterna är sådana att det måste anses vara ställt utom rimligt tvivel att 30-åringen haft erforderligt uppsåt. Han döms i tingsrätten för penningtvättbrott.
”Det belopp som varit föremål för penningtvättsåtgärder är sådant att straffvärdet närmar sig gränsen mot grovt brott. I förmildrande riktning vid straffmätningen ska i viss mindre mån beaktas att lagföringen fördröjts med ett halvår då ett förhandlingstillfälle har ställts in på grund av rådande pandemi. Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten att straffmätningsvärdet uppgår till fyra månaders fängelse. Det saknas dock skäl att bestämma påföljden till fängelse utan den ska i stället bestämmas till villkorlig dom i förening med dagsböter”, skriver tingsrätten.
30-åringen blir även skadeståndsskyldig gentemot var och en av målsägandena.
Överklagar
30-åringen överklagar till hovrätten och yrkar att hovrätten ska ogilla åtalet i dess helhet och avslå yrkandena om skadestånd. Han yrkar att påföljden ska lindras och att skadeståndsskyldigheten ska sättas ned.
Parterna lägger fram samma bevisning i hovrätten som i tingsrätten. 30-åringen åberopar dessutom viss kompletterande skriftlig bevisning.
”Det som tagits upp i hovrätten ger inte anledning till någon annan bedömning än den som tingsrätten har gjort i fråga om N.N har begått de åtalade gärningarna. Han ska dömas för 27 fall av penningtvättsbrott. Hovrätten, som inte anser att handläggningstiden i hovrätten motiverar någon lindring av påföljden, ansluter sig till tingsrätten bedömning i frågan om påföljd. Hovrätten gör inte heller någon annan bedömning än den som tingsrätten har gjort i fråga om skadestånd”.