Nordiska storbolag föredrar att lösa kommersiella tvister genom skiljeförfaranden.
Det visar en färsk rapport från Roschier.
Den främsta anledningen är att processen kan hållas hemlig.
– Det företagen uppskattar mest är att skiljeförfarandeprocessen kan hållas konfidentiell, vilket bland annat innebär att man slipper polarisering i media, men också att utgången av en viss fråga i ett känsligt kontraktsförhållande inte blir allmänt känd bland andra kunder eller konkurrenter, säger Johan Sidklev, partner och ordförande i advokatbyrån Roschiers styrelse.
Dagens Juridik har den senaste tiden tagit ett grepp om skiljeförfaranden som tvistlösningsmetod.
Nu har advokatbyrån Roschier släppt sin årliga rapport med analyser av trender i kommersiell tvistlösning i Norden.
Tvistlösning enligt kommande AB 25 och ABPU 25
Utkasten till nya standardavtal har väckt stort intresse, inte minst förslaget om att införa ett nytt kapitel 11 – och den så kallade tvistetrappan. Ambitionen att stävja processande är beundransvärd, men frågan är vilken rättslig verkan regleringen kommer att få. Kan tvistetrappan utgöra rättegångshinder, vad gäller i skiljeförfaranden och kan flerstegsklausulen få någon annan rättsverkan? Giorgio Leopardi ger sin analys, liksom tips till den som avser att upprätta entreprenadavtal med standardavtalen som bas.
Anonymiteten viktig faktor
Rapporten bygger på svar från 144 stora bolag i Danmark, Finland Norge och Sverige.
Resultatet av undersökningen visar att 64 procent av bolagen föredrar att lösa kommersiella tvister i skiljeförfaranden framför domstol.
Tittar man på Sverige uppger hela 78 procent av bolagen att de föredrar skiljeförfaranden som tvistlösningsmetod. Motsvarande siffra i de övriga länderna är 88 procent (Finland), 50 procent (Danmark) och 27 procent (Norge).
De nordiska bolagen uppger att anonymiteten, skiljedomarnas expertis och effektiva processer är e viktigaste faktorerna när skiljeförfaranden väljs som tvistlösningsmetod. Samtidigt framgår av rapporten att bolagen noga överväger huruvida de ska välja ett icke-publikt skiljeförfarande eller en offentlig domstolsprocess, beroende på tvistens natur.
Av undersökningen framgår vidare att de svarande bolagen i första hand föredrar att använda sig av inhemska skiljedomsinstitut. Bolagen föredrar också att i första hand använda sig av inhemsk lagstiftning. Om den inhemska lagstiftningen inte är ett alternativ föredrar bolagen i första hand svensk lagstiftning, därefter engelsk lagstiftning.
”Sverige det finansiella navet i norden”
Johan Sidklev är advokat, partner och ordförande i advokatbyrån Roschiers styrelse. Han är också styrelseledamot i Stockholms handelskammares skiljedomsinstituts styrelse.
Han säger till Dagens Juridik att det faktum att skiljeförfarandena hålls bakom stängda dörrar är det som företagen uppskattar mest.
– De främsta faktorerna som gör skiljeförfarande populärt har varit mer eller mindre desamma under flera år. Det företagen uppskattar mest är att skiljeförfarandeprocessen kan hållas konfidentiell, vilket bland annat innebär att man slipper polarisering i media, men också att utgången av en viss fråga i ett känsligt kontraktsförhållande inte blir allmänt känd bland andra kunder eller konkurrenter. Konfidentialiteten ökar också möjligheten att fortsätta ett avtalsförhållande även efter att tvisten har fått ett avgörande, samt möjlogheten att nå en förlikning.
– På andra plats kommer det faktum att man i skiljeförfarande kan utse skiljedomare med relevant kunskap och erfarenhet för det specifika område som tvisten avser. Därefter anges effektivitetsaspekten som en stor fördel med skiljeföraranden – något som i dagsläget har blivit ännu tydligare i takt med att våra domstolar blir alltmer belastade och handläggningstiden längre och längre. Därtill bör också nämnas att många företag uppskattar det faktum att en skiljedom är slutlig och bindande när den meddelas och att det inte går att överklaga annat än på begränsade processuella grunder.
Vad är det som gör Sverige och svensk lagstiftning så populär bland de nordiska bolagen?
– Det nordiska lagstiftningssamarbetet på civilrättens mest centrala områden gör att skillnaderna mellan svensk och övrig nordisk rätt är förhållandevis små. Därtill utgör Sverige det finansiella navet i norden samt med klart flest noterade bolag. Min uppfattning är därför att bolagen i våra grannländer känner sig så pass familjära med svensk kommersiell lagstiftning att detta utgör ett tryggt val utan oväntade överraskningar.
Kunniga skiljedomare är en viktig aspekt för parterna – har vi många sådana i Sverige?
– Poolen av kompetenta skiljedomare i Sverige är förhållandevis stor. Tack vare populariteten och den omfattande verksamhet som bedrivs av Stockholms handelskammares skiljedomsinstitut får regionen både många och komplexa affärstvister där där skiljedomare regelbundet får upprätthålla och utveckla sin kompetens.
– SCC och andra organisationer bedriver också en aktiv verksamhet i att utbilda och kompetenshöja den svenska skiljedomarkåren. Det kan också nämnas att de flesta skiljedomare även har ett juridiskt arbete vid sidan om, oftast i form av advokatbyråverksamhet, domartjänst eller akademisk anställning, där den huvudsakliga kompetensutvecklingen sker.
Ur ditt perspektiv – vilka är de stora fördelarna med ett skiljeförfarande jämfört med en process i allmän domstol?
– En stor fördel som kanske användarna inte alltid förstår vikten av är möjligheten för parterna att inverka på skiljenämndens sammansättning genom att utse en av tre skiljedomare. Genom att göra en noggrann undersökning av kandidatens profil och kompetens samt ta hänsyn till den förväntade dynamiken med övriga personer i nämnden kan parten öka förutsättningarna väsentlige för att få en korrekt och för parten positiv utgång av målet. Det lönar sig alltså ofta att lägga lite extra tid och energi inledningsvis för att välja rätt kandidat.
– I tillägg vill jag också framhålla professionaliteten och effektiviteten i ett modernt skiljeförfarande, i synnerhet i jämförelse med hur svenska domstolar idag hanterar större affärstvister.
