Den 48-årige mannen åtalades vid Södertörns tingsrätt för två fall av olovlig körning som skulle ha ägt rum i februari och september 2012.
Han erkände körningen i september och tingsrätten ansåg att åtalet i denna del var styrkt. 48-åringen förnekade dock den påstådda körningen i februari som enligt åtalet skulle ha ägt rum efter huvudförhandlingen i ett annan mål där 48-åringen hade stått åtalad för ett tidigare fall av olovlig körning.
Tingsrätten konstaterade att det var ostridigt att 48-åringen och åklagaren hade samtalat med varandra utanför tingsrätten efter den rättegången och att stämningen mellan dem hade varit irriterad.
Det var också ostridigt att mannen hade viftat med sina nycklar framför åklagaren och att han därefter hade promenerat till sin skåpbil, att han hade stigit in i bilen vid förarplatsen och att bilen därefter hade lämnat platsen.
48-åringen uppgav i förhör inför tingsrätten:
”Efter förhandlingen var det irriterad stämning mellan honom och åklagaren ute i korridoren. Åklagaren sade att han skulle ’veta hut’. Det kändes som att han blev tillsagd av en skollärare, vilket inte var okej. Han tog upp sina hemnycklar och sade att han skulle åka iväg för att arbeta.”
Åklagaren, å sin sida, uppgav:
”De talade med varandra i korridoren efter förhandlingen. Stämningen var inte direkt hotfull men otrevlig. Hon sade absolut inte att han skulle ’veta hut’; så skulle hon aldrig säga. X (den tilltalade tog fram sina bilnycklar och viftade med dem framför hennes ansikte.”
Åklagaren hävdade med säkerhet att hon hade sett 48-åringen köra iväg i bilen från platsen och att han hade varit ensam i bilen medan 48-åringen hävdade att det inte var han som körde utan hans son.
Enligt 48-åringen skulle sonen dessförinnan ha legat ned i bilen, på förarsidan, och mannen skulle ha tagit sig förbi sonen och satt sig på passagerarplatsen.
48-åringens son berättade i förhör att faderns uppgifter var korrekta, att han sovit middag i bilen och att passagerardörren var trasig vilket ledde till att pappan var tvungen att kliva över honom till passagerarsätet.
Tingsrätten ansåg att åklagarens uppgifter var så trovärdiga och tillförlitliga att åtalet var styrkt.
Tingsrätten skrev i sina domskäl:
”Å (åklagaren) har lämnat en spontan, tydlig och detaljerad berättelse om händelsen i stort. Hennes uppgifter har dessutom satts in i ett logiskt sammanhang. Redan då händelsen inträffade skrev hon omedelbart en promemoria om den och det har inte framkommit att hon i något avgörande avseende skulle ha ändrat sina uppgifter i förhållande till vad hon skrev i promemorian. Det saknas därutöver givetvis anledning att anta att hon skulle ha skäl att lämna felaktiga uppgifter.”
Tingsrätten anser att 48-åringens version framstår som en efterhandskonstruktion och att den har låg trovärdighet. ”Det förhållande att hans son, utan att avlägga ed, lämnat uppgifter som gett stöd åt X version påverkar inte den bedömningen.”
48-åringen fälldes därför för två fall av olovlig körning till fängelse i en månad.
Domen överklagades till Svea hovrätt som nu friar 48-åringen.
Hovrätten skriver:
”X uppgift om att sonen kört bilen vid det aktuella tillfället är inte så osannolik att den utan vidare kan lämnas utan avseende. Hovrätten har i och för sig inte någon anledning att ifrågasätta Å:s (åklagarens) uppgifter om att hon är säker på att X varit förare av bilen. Av hennes uppgifter framgår emellertid att hon inte tittat in i bilen framifrån, utan endast iakttagit föraren från förarsidan av bilen. En passagerare kan då ha varit skymd av föraren till skåpbilen.”
Hovrätten fortsätter:
”Vidare har Å inte fått frågor om vad det är som gör henne säker när det gäller utpekandet av X. Med hänsyn till vad som nu sagts, att sonen inte är helt olik sin far och till vad som utspelat sig mellan Å och X strax före händelsen, finns ett utrymme för att hon kan ha misstagit sig angående vem som körde bilen.”
Hovrätten ändrar därför tingsrättens dom friar 48-åringen för den olovliga körningen i februari 2012. Tingsrättens påföljd står dock fast.
Foto: TT
