EBM: 90 procent av alla åtal vinner bifall i domstol

Drygt 90 procent av alla åtal som väcks vid Ekobrottsmyndigheten vinner bifall i domstol. Det framgår av myndighetens årsredovisning. Det framgår även att cirka 85 miljoner kronor i tillgångsinriktade yrkanden bifallits i domstol, en ökning med 85 procent jämfört med föregående år.
Ekobrottsmyndigheten presenterar årsrapport för 2022. Av rapporten framgår det att arbetet med att begränsa brottsvinster har gett goda resultat – under 2022 har cirka 85 miljoner kronor i tillgångsinriktade yrkanden bifallits i domstol, en ökning med 85 procent jämfört med föregående år.
– Det är en väsentlig ökning jämfört med förra året, samtidigt vet vi att beloppen kan variera över åren. Vi vet att den huvudsakliga drivkraften vid ekonomisk brottslighet är brottsvinster. Därför är rättsväsendets förmåga att återta brottsvinster viktig vid bekämpningen av ekobrott, säger Monica Rodrigo, generaldirektör vid Ekobrottsmyndigheten.
Samverkan med tillsynsmyndigheter, kommun och näringsliv
Ekobrottsmyndigheten uppger att omfattande arbete bedrivits under året med att stödja tillsynsmyndigheter, kommuner och näringslivet för att förhindra att offentliga medel hamnar i händerna på kriminella.
– Att antalet förfrågningar om samverkan gällande brottsförebyggande insatser har ökat markant under året ser jag som mycket positivt. I och med detta kan vi förvänta oss att de brottsförebyggande effekterna kommer att öka. Vi har också i våra remissvar uppmärksammat lagstiftaren på behovet av förändrad lagstiftning i brottsförebyggande syfte, säger Monica Rodrigo.
Antalet inkomna ärenden ligger på ungefär samma nivå som föregående år. Detta kan jämföras med 2020 då antalet var väsentligt högre. Det är antalet mängdärenden som har minskat. Tiden från inkommen anmälan till beslut om brottsmisstanke har minskat med 57 dagar, vilket och är en förbättring med över 20 procent och en följd av stora minskningar avseende både mängdärenden och särskilt krävande ärenden.
– Det är mycket positivt att genomströmningstiderna blir kortare när vi samtidigt hanterar allt fler komplicerade och resurskrävande ärenden, säger Monica Rodrigo.
Beloppet för företagsbot ökade kraftigt
Det sammantagna beloppet av bifallna yrkanden om företagsbot fortsätter att öka kraftigt, från knappt 20 miljoner kronor under 2021 till cirka 56 miljoner kronor under 2022. Av detta belopp avser 37 miljoner kronor företagsbot i ärenden om momsbedrägerier.
Momsbedrägerier inom EU med telekomprodukter har även detta år tagit betydande resurser i anspråk på Ekobrottsmyndigheten. Momsbedrägerier är en av EU:s prioriteringar för att motverka gränsöverskridande organiserad brottslighet. Brotten är omfattande och genererar stora brottsvinster, vilket utgör ett hot mot både ekonomin och säkerheten inom EU.
– Ur ett ekobrottsperspektiv är denna brottslighet ytterst samhällsskadlig. Miljarder kronor ur statskassan betalas ut till kriminella på felaktiga grunder, pengar som annars hade kunnat användas till vår gemensamma välfärd. Denna brottslighet har varit och är fortsatt högt prioriterad på myndigheten och vårt internationella samarbete har varit en viktig förutsättning för att nå framgång med denna brottstyp, säger Monica Rodrigo.
Vidare uppger Ekobrottsmyndighetens att ansökningar om internationell rättslig hjälp har ökat betydligt och bemanningen i internationella frågor har förstärkts. Komplexiteten och de internationella kopplingarna gör att särskilt krävande ärenden, som också är de mest resurskrävande, ofta tar lång tid att utreda.
Åtal som vinner bifall i domstol
Den årligt återkommande granskningen av ogillade åtal för året har visat att drygt 90 procent av alla åtal som väcks vid Ekobrottsmyndigheten, helt eller delvis vinner bifall i domstol.
På Finansmarknadskammaren, som utreder brottstyperna insiderbrott och marknadsmanipulation samt misstankar om svindleribrott i noterade bolag, har anmälningarna ökat från 150 stycken till 161 stycken år 2022.
Flest anmälningar har gjorts om insiderbrott där 128 anmälningar inkommit jämfört med 119 stycken året innan. 33 anmälningar har inkommit rörande marknadsmanipulation och ingen anmälan om svindleri. Svindlerier uppges vara mer sällsynta och anmäls ofta som marknadsmanipulationer.
När det gäller penningtvättsbrott har åtal under året väckts mot 66 personer, vilket är en minskning med 45 procent jämfört med året innan då en ökning kunde noteras jämfört med 2020. Majoriteten av de som lagfördes dömdes för näringspenningtvätt – 41 stycken, jämfört med 73 stycken året innan.
