Införande av ett system med anonyma vittnen kommer att göra det svårare för den tilltalade att försvara sig – och innebära mycket svåra avvägningar för de domare som ska besluta om ett vittne ska beviljas anonymitet eller inte.
Det skriver Malmö tingsrätt i ett färsk remissvar där man avstyrker utredningens förslag.
Dagens Juridik har den senaste tiden rapporterat om en rad kritiska remissvar kopplade till Fredrik Wersälls utredning om anonyma vittnen. Till kritikerna sållar sig bland annat JO, Advokatsamfundet och juridiska fakulteten vid Stockholms universitet.
Nu kommer också skarp kritik från Malmö tingsrätt, som i ett färskt remissyttrande avstyrker utredningens förslag.
”Mycket svåra avvägningar”
Tingsrätten pekar bland annat på att ett införande av föreslaget system kommer att göra det svårare för en tilltalad att försvara sig samt att det kommer att leda till ”mycket svåra avvägningar” för domare som ska besluta om ett vittne ska beviljas anonymitet eller inte.
Tingsrätten pekar också på problem kopplade till förslaget om att rätten som dömer i målet inte ska känna till det anonyma vittnets anonymitet. Enligt tingsrätten leder detta till att rätten ”inte kan ta ställning till frågor om det föreligger omständigheter som i enlighet med 4 kap. 13 § 10 rättegångsbalken (1942:740) är ägnade att rubba förtroendet till hans eller hennes opartiskhet i målet, eller om vittnet i enlighet med 36 kap. 3 § rättegångsbalken på grund av sin relation till part i målet inte är skyldig att avlägga vittnesmål”.
Domstolen framhåller också att det kommer att bli praktiskt svårt att garantera att målets ordförande inte av misstag får del av uppgifter som kan röja ett anonymt vittnes identitet under handläggningen av målet. eller i samband med handläggning av andra mål.
Tingsrätten konstaterar vidare att tillämpningsområdet för det föreslagna systemet är ”mycket snävt” – och avstyrker förslaget.
