Förvaltningsrätten upphäver Arbetsmiljöverkets beslut att förbjuda Stockholms kommun att utföra patientnära arbete med brukare med konstaterad eller misstänkt covid-19-smitta, om inte skyddsutrustning i form av visir i kombination med munskydd bärs.
Enligt domstolen är begreppet ”patientnära arbete” inte tillräckligt tydligt och precist för att kommunen ska kunna förutse vilka åtgärder man måste vidta.
Det var för drygt tre veckor sedan som huvudskyddsombudet stoppade arbetet vid ett vård- och omsorgsboende i Stockholm.
Skyddsstoppet gällde allt arbete som innebar en risk för de anställda att exponeras av konstaterad coronasmitta närmare än en meters tillstånd.
Enligt huvudskyddsombudet är det nödvändigt med munskydd – även om man bär visir, något som arbetsgivaren inte höll med om.
Arbetsmiljöverket beslöt senare samma dag, efter att Stockholms kommun vänt sig dit för ett ställningstagande, att förbjuda det patientnära arbetet på vård- och omsorgsboendet samma dag. I förbudet angavs som villkor att visir ska bäras i kombination med munskydd.
Förvaltningsrätten upphäver beslutet
Stockholms kommun överklagade Arbetsmiljöverkets beslut till förvaltningsrätten och uppgav att man ansåg beslutet vara alltför otydligt och ospecificerat.
Förvaltningsrätten meddelar nu att man instämmer i kommunens uppfattning och hänvisar till att Arbetsmiljöverket inte tydliggjort vad som avses med ”patientnära arbete”. Domstolen konstaterar att verket varken har angett vilka arbetsmoment det handlar om eller om förbudet gäller vid allt arbete inom ett specifikt avstånd från patienten.
Sammantaget anser förvaltningsrätten därför att förbudet ”inte är så tydligt och precist som krävs för att kommunen ska kunna förutse vilka åtgärder som behöver vidtas” och beslutet upphävs därför.