En man döms att betala sanktionsavgift om 30 000 kronor efter otillåtna transaktioner den 16 april 2014 i börsbolaget Doro.
Enligt Finansinspektionen har de förbjudna transaktionerna handlat om en så kallad otillåten egenhandel. Med egenhandel avses handel som sker på en handelsplats men som inte leder till någon förändring av det verkliga ägandet av ett värdepapper. Aktören handlar alltså med sig själv. Marknaden uppfattar emellertid att det sker en verklig transaktion i den bemärkelsen att äganderätten överförs från en person (fysisk eller juridisk) till en annan och att transaktionen således ger uttryck för ett genuint handelsintresse hos två separata parter.
Transaktioner mellan Nordnet och Nordea
Enligt FI har mannen har kontrollerat, och varit att anse som verklig ägare av, det innehav av aktier i Doro som har funnits på de aktuella depåerna varifrån transaktionen har skett i Nordnet Pensionsförsäkring respektive Nordea Livförsäkring Sverige. Det saknar betydelse i vilken utsträckning han varit ägare i Nordnet eller Nordea eftersom det väsentliga är att han direkt eller indirekt varit att betrakta som verklig ägare till innehaven i depåerna. Enligt FI har det heller ingen betydelse i detta mål att mannen inte har varit skyldig att flagga transaktionen.
Enligt FI saknas det även betydelse för bedömningen av om agerandet har utgjort marknadsmissbruk att transaktionsvolymen om 95 000 aktier har motsvarat cirka 0,4 procent av det totala antalet aktier i Doro. Risken för manipulation är risken för förvrängning av den normala omsättningen eller priset i aktien. Det är inte nödvändigt att transaktionsvolymen ska ha motsvarat en stor andel av det totala antalet aktier i Doro för att transaktionen ska sända signaler till marknaden.
”För frågan om transaktionen har inneburit vilseledande signaler är det i stället av betydelse att N.Ns ordrar har inneburit transaktioner som har utgjort en stor andel (71,5 procent) av dagsvolymen. Hur stor del av dagsvolymen transaktionen har utgjort är således ett mer relevant mått på att transaktionen utgjort marknadsmanipulation”.
Improper matched orders
Vidare menar FI att mannens syfte med transaktionen samt huruvida hans agerande påverkat aktiekursen inte har relevans i målet.
Enligt FI är det väsentliga beträffande improper matched orders att det är mannen som har sett till att de matchande köp- som säljordrarna har lagts.
”Agerandet improper matched orders är otillåtet eftersom på förhand uppgjorda transaktioner riskerar att sända vilseledande signaler om tillgång, efterfrågan eller pris på det finansiella instrumentet. Det krävs inte att agerandet har påverkat handeln, utan det är tillräckligt att det typiskt sett har inneburit en risk för en sådan effekt. Med hänsyn till att det rört sig om ordrar som lett till transaktioner som motsvarat 71,5 procent av den totala dagsvolymen i aktien är det uppenbart att det har funnits en risk för att villkoren för handeln påverkades och för att andra aktörer på marknaden skulle vilseledas”, skriver FI.
Mannen har själv uppgett att syftet med transaktionerna var att överföra 95 000 aktier i Doro, till rådande marknadspris, från Nordea till Nordnet. Försäljningen skedde för att öka likviditeten hos Nordea då han behövde inhandla en amerikansk ETF för att skydda kapitalförsäkringens värde mot framtida ränteuppgångar. Anledningen till att han genomförde transaktionerna på aktiemarknaden var att han uppfattat det som praktiskt omöjligt att flytta aktier mellan olika kapitalförsäkringar.
Handlaren själv ser det inte som att den aktuella transaktionen utgör egenhandel. Aktier i kapitalförsäkringar ägs av den som tillhandahåller försäkringen, i det här fallet Nordnet, där mannen själv var försäkringstagare respektive Nordea där bolaget var försäkringstagare. Att Nordnet och Nordea var att anse som ägare grundar sig i den praxis som finns kring flaggningsskyldigheten på den svenska aktiemarknaden. Det är de registrerade ägarna till kapitalförsäkringarna som är skyldiga att flagga för ägarförändringar och det är därför självklart att de som tillhandahåller kapitalförsäkringarna är de formella ägarna, inte den underliggande försäkringstagaren.
Då det har skett en verklig förändring av ägandet har transaktionerna inte skett i strid med MAR.
Gjorts till rådande och etablerat marknadspris
Oavsett ovanstående har de olika kapitalförsäkringarna dessutom olika underliggande försäkringstagare; den fysiska personen och den juridiska personen. Detta har gett honom ytterligare skäl att tro att transaktionen inte kunde utgöra egenhandel.
Mannen hänvisar till att denna tolkning är i linje med hur Skatteverket resonerar gällande skentransaktioner, det vill säga det är normalt sett inte att anse som en skentransaktion om ett helägt aktiebolag säljer egendom till privatpersonen som äger aktiebolaget. Transaktionen haft således haft ”hängslen och livrem”.
Vidare uppger han att transaktionen har gjorts till rådande och etablerat marknadspris varför kursen i Doro inte har påverkats.
Tingsrätten har avgjort målet utan huvudförhandling.
Tingsrätten: det är egenhandel
Tingsrätten konstaterar inledningsvis att mannen har delgetts ett sanktionsföreläggande med anledning av den aktuella handeln inom två år från överträdelsen.
Tingsrätten konstaterar att det är klarlagt att mannen kontrollerat båda depåerna. Även om mannen formellt sett inte var civilrättslig ägare till innehållet i depåerna var det han som kontrollerade dem och som gynnades av eventuella kursuppgångar på så sätt att fordran mot försäkringsbolagen ökade.
Enligt tingsrätten är det fråga om så kallad egenhandel. Att mannen uppfattat det som att försäkringsgivarna är att anse som ägare till aktierna i de respektive kapitalförsäkringarna förändrar inte denna bedömning.
Enligt tingsrätten har mannens agerande, att flytta sina tillgångar mellan sina kontrollerade depåer via börsen, typiskt sett varit ägnat att vilseleda marknaden ur ett generellt perspektiv.
Krävs varken uppsåt eller oaktsamhet
Enligt tingsrätten krävs det varken uppsåt eller oaktsamhet för att en överträdelse ska kunna konstateras.
”Det som N.N har anfört om att han inte trodde att transaktionen utgjorde egenhandel förändrar därför inte tingsrättens bedömning att N.N har överträtt förbudet mot marknadsmanipulation”.
Tingsrätten hänvisar till att transaktionerna har emellertid utgjort 71,5 procent av den totala dagsvolymen i aktien och uppgått till ett totalbelopp om 5 662 000 kronor. Det kan därför inte anses vara fråga om en ringa eller ursäktlig överträdelse och mannen ska alltså betala en sanktionsavgift, enligt tingsrätten.
Eftersom så kallad egenhandel inte anses tillhöra de allvarligaste formerna av överträdelser och eftersom utredningen visar att mannen inte tidigare har varnats för liknande beteende, att han haft något uppsåt att manipulera marknaden eller att han eller någon annan har gjort någon vinst till följd av regelöverträdelsen talar omständigheter för att en relativt låg sanktionsavgift ska utdömas.
Vid en samlad bedömning finner tingsrätten att sanktionsavgiften ska bestämmas till 30 000 kronor.
