Döms för bedrägeri efter bolåneansökan hos Danske Bank – hustrun frias

En 50-årig man döms för grovt bedrägeri mot Danske Bank efter en låneansökan med oriktiga uppgifter. Mannen hänvisar till att han tagit hjälp av en låneförmedlare som han litat på. Tingsrätten tror dock inte på uppgifterna som mannen lämnat i rätten.

I en rad artiklar har Dagens Juridik berättat om hur Danske Bank gång på gång blivit utsatt för bedrägerier. Det handlar ofta om personer som endast bott i Sverige några år som får hjälp av en så kallad låneförmedlare som hjälper dem att ta kontakt med banken för att göra en bolåneansökan. Personerna uppger att de lämnat allt i händerna hos denna person som uppger sig för att vara en låneförmedlare.

Nu döms en 50-årig man som uppger att han tagit hjälp av en sådan låneförmedlare.

Den 50-årige mannen och hans 45-åriga hustru ville köpa en bostad. Mannen fick ett lånelöfte från Danske Bank redan år 2019, men de lyckades dock inte hitta en passande bostad just då. Senare när de hittade en bostad som passade dem visade det sig att det gamla lånelöftet inte längre var giltigt.

För att ordna ett nytt lånelöfte anlitade mannen en låneförmedlare vid namn Max, som också hade hjälpt honom med det första lånelöftet. Han gjorde detta eftersom han ansåg att han inte kunde det svenska språket tillräckligt.

Skickade över handlingar till låneförmedlaren

Precis som gången dessförinnan byggde hans låneansökan på de handlingar avseende anställning och lön som han hade. När han ansökte om det nya lånelöftet hade han fast anställning. Han fick ut mellan 35 000-37 000 kronor per månad i lön.

Mannen har berättat att han skickade över relevanta handlingar till Max, som skötte kontakterna med banken. Max bad honom signera med BankID några gånger. Vanligtvis ville Max att han skulle logga in på banken. Han frågade inte Max varför han ville att han skulle logga in på banken eftersom han litade på honom.

Hans hustru signerade aldrig med BankID, det var han som gjorde det. Han signerade med även sin hustrus BankID. Hon hade överlåtit åt honom att sköta kontakten med Max. 

Vid tidpunkten för den andra ansökan hade han känt till Max i sex år. Han visste att Max hade hjälpt andra personer att skaffa bolån och att han jobbade på ett företag i Stockholm. Mannen har berättat att han varken kontrollerade Max eller företaget på något sätt. 

Företaget skulle ordna alla papper och kontakter med banken. Han hade inte en enda kontakt med banken, varken via telefon eller fysiskt. Han diskuterade aldrig någon betalning för tjänsten med Max. 

Kände inte till låneförmedlarens bedrägeri

Mannen har uppgett att han inte hade den blekaste aning om att Max bedrog bankerna. När de fick ett brev från banken att de ville ha tillbaka det beviljade lånet tog han direkt kontakt med banken. De fick rådet att skaffa ett annat lån hos en annan bank eller sälja huset och betala tillbaka lånet till banken. I slutändan bestämde de sig för att sälja huset och betala tillbaka lånet till banken. 

Tingsrätten konstaterar att det är klarlagt att en låneansökan innehållande oriktiga uppgifter och till vilken bifogats falska handlingar har ingetts till Danske Bank. Av vad som framkommit har ansökan ingetts av någon som agerat som förmedlare efter kontakt med den 50-årige mannen. Åklagaren har visat att felaktiga uppgifter därvid lämnats i fråga om makarnas anställningar, inkomster och familjeförhållanden. 

Det är vidare ostridigt att ett lån om 2 035 000 kr beviljats och betalats ut till de tilltalade sedan ansökan behandlats i banken. 

”Åklagaren har härigenom styrkt att företrädare för banken lurats att bevilja lånet och göra utbetalningen. Det får hållas för visst att banken inte hade gjort utbetalningen om banken haft vetskap om att låneansökan innehållit felaktiga uppgifter och att falska handlingar kommit till användning”, skriver tingsrätten. 

Inkomster som har angetts vid låneansökan har varit högre än de i själva verket varit. Att makarna varit försörjningspliktiga för ett barn har även utelämnats i kreditansökningen. Enligt tingsrätten har det förelegat en beaktansvärd risk för slutlig förlust för banken.

Uppsåt

Enligt tingsrätten är det dock inte visat att hustrun handlat ens med likgiltighetsuppsåt. Åtalet mot henne ska därför ogillas. 

Det är däremot visat att mannen haft en aktiv roll i låneansökan. Tingsrätten tror dock inte på uppgifterna om att han inte har betalat personen något för hjälpen med låneansökan. Det ”framstår som vare sig rimligt eller trovärdigt”, skriver tingsrätten.

”Omständigheterna kring låneförmedlingen har sammantaget varit sådana att de bort väcka misstankar. Tingsrättens bedömning är därför att N.N i vart fall handlat med likgiltighetsuppsåt. Han ska därför dömas för bedrägeribrott”. 

Tingsrätten anser att påföljden ska bestämmas till villkorlig dom i förening med dagsböter. Han får villkorlig dom samt 100 dagsböter om 460 kronor, motsvarande 46 000 kronor.