En 30-årig kvinna döms även i hovrätten för grovt bedrägeri mot Danske Bank då hon uppgett felaktiga uppgifter vid en bolåneansökan.
Ekobrottsmyndigheten inledde sommaren 2020 en utredning av en illegal låneförmedling. Flera personer åtalades och dömdes för att ha hjälpt inte fullt kreditvärdiga bostadssökande att mot ersättning erhålla bolån hos olika banker genom att vilseleda bankerna. Spaning och avlyssning bedrevs under hösten 2020. Under utredningen identifierades personer som misstänks ha fått hjälp av verksamheten. Enligt åklagaren är en 30-årig kvinna, hemmahörande i Stockholm, en av dem som fått hjälp av förmedlingen.
Kvinnan har förnekat gärningen. Hon har i målet uppgett att hon blivit vilseledd av låneförmedlingen och saknat uppsåt till att lämna oriktiga uppgifter eller falska handlingar. I vart fall har banken inte lidit någon skada.
Kvinnan har i målet berättat att hon var intresserad av att köpa en bostad men visste inte hur man gick till väga för att göra det. Hon hade aldrig tidigare köpt en bostadsrätt. Av en kamrat blev hon tipsad om en man, ”Maxi”. Kamraten sade att ”Maxi” arbetade på bank och att han kunde hjälpa till med en bålåneansökan.
Han fixade intyg och hon signerade. Hon blev ofta ombedd att öppna Bank-ID men hann aldrig se vad hon signerade. Hon signerade eftersom ”Maxi” sade att hon skulle göra det. Hon berättar att hon aldrig sett eller skrivit under Danske Banks skriftliga låneansökan.
Ville ha ersättning för sin låneförmedling
”Maxi” ville ha en ersättning på 30 000 kronor för sitt arbete. Hon hade inte så mycket pengar men ”Maxi” sade att hon kunde ta ett lån från en annan bank för att betala honom.
För att betala kontantinsatsen samt betalningen till ”Maxi” tog hon ett blancolån av SEB på 350 000 kronor.
En elektronisk bolåneansökan i kvinnans namn gavs den 20 mars 2020 in till Danske Bank. I låneansökan angavs att kvinnan var tillsvidareanställd vid ett städbolag med en månadslön om 30 000 kronor och att hon hade ett sparkapital om 100 000 kronor. Vidare har inte angetts att hon avsåg att ta ett blancolån. Efter signeringen med sitt BankID har kvinnan beviljats ett lånelöfte.
Den skriftliga låneansökan har sedan signerats med hennes namn och innehåller samma uppgifter som de som framgår av den elektroniska ansökan. Tillsammans med låneansökan har det getts in falska anställningsbevis och lönebesked. Till följd av låneansökan beviljades kvinnan ett bolån om 1 275 000 kronor.
Enligt tingsrätten har ingivandet av bolåneansökan med oriktiga uppgifter och falska handlingar till Danske Bank lett till att bankens företrädare vilseleddes att betala ut det aktuella lånet. Enligt tingsrätten kan det mot bakgrund av kvinnans ekonomiska förhållanden också hållas för visst att hon inte hade kunnat få bolån med motsvarande villkor om riktiga uppgifter avseende arbetsinkomster och skulder hade angetts. Förfarandet har följaktligen inneburit vinning för kvinnan och en skada för banken.
”Någon direkt ekonomisk förlust har inte gjorts gällande. Banken har dessutom haft pant i den bostad som köptes för de lånade pengarna. Skaderekvisitet förutsätter dock inte faktisk skada, utan det är tillräckligt att det funnits en beaktansvärd fara för slutlig förlust”, skriver tingsrätten.
Borde ha insett att banken vilseleddes
Vid en sammantagen bedömning anser tingsrätten att ddet har funnits en beaktansvärd fara för slutlig förlust. Skaderekvisitet i bedrägeribrottet är därför uppfyllt.
”Tingsrätten bedömer sammantaget att N.N måste ha insett att det fanns en överhängande risk för att banken skulle vilseledas genom oriktiga uppgifter och falska handlingar. Det framstår utifrån händelseförloppet som uteslutet att hon inte skulle ha förstått att förmedlaren sysslade med otillbörlig verksamhet. Tingsrätten finner att hon i vart fall förhållit sig likgiltig till risken för att banken vilseleddes genom förfarandet. Tingsrätten anser alltså att det är styrkt att N.N har handlat med erforderligt uppsåt”.
Kvinnan dömdes i tingsrätten för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund.
Domen i hovrätten
I hovrätten har kvinnan yrkat att hon ska frikännas från åtalet medan åklagaren motsatt sig ändring av tingsrättens dom.
Samma bevisning har lagts fram i hovrätten men åklagaren har därutöver åberopas ett överlåtelseavtal och en promemoria.
Enligt hovrätten är det utrett att Danske Bank har vilseletts i enlighet med vad åklagaren har gjort gällande och att detta har inneburit vinning för den 30-åriga kvinnan och skada för banken.
”Som tingsrätten har funnit har N.N agerat med s.k. likgiltighetsuppsåt, dvs. hon måste ha insett risken för att låneansökan gavs in med oriktiga uppgifter och falska handlingar och hon har varit likgiltig inför att sådana uppgifter/handlingar har kommit till användning. Hovrätten gör inte några andra bedömningar än de som tingsrätten har gjort i fråga om hur gärningen ska rubriceras eller vilken påföljd som ska väljas”, framgår det av hovrättsdomen.
Hovrätten har dock justerat dagsbotsbeloppet justeras något från 100 stycken om 50 kronor till 100 stycken om 60 kronor.
