Domen mot Birgitte Bonnesen, oavsett utfall, är en eftereffekt av ett mycket större problem. Det säger antikorruptionsexperten Louise Brown, på konsultbolaget FCG.
Under onsdagen meddelades den friande domen mot Swedbanks tidigare vd Birgitte Bonnesen. Dagens Juridik kontaktade två experter inför domen för en kommentar.
Antikorruptionsexperten Louise Brown, på konsultbolaget FCG, uppger för Dagens Juridik att utfallet av domen är en bieffekt av ett mycket större problem.
– Oavsett utfallet av domen så är detta en eftereffekt. Det betyder inte alls att det är fritt fram för penningtvätt på något sätt. Det finns en viss risk för att delar av den publika debatten nu blandar ihop perspektiven, säger Louise Brown.
Hon uppger att skadan redan är historisk. Boten för penningtvätt var 4 miljarder kronor och ”är extremt hög även med internationella mått mätt”.
– Bonnesens roll i det hela pekar mer på vikten av att interna styrsystem och kontroller och informationshantering fungerar. Även integritet och krishantering. För henne är det en konsekvens av ledarskapet, en dom mot henne som individ.
– Konsekvensen blir ju högst personlig för Bonnesen men krasst sett sekundär eftersom skadan redan är skedd för banken ifråga.
Vidare uppger Louise Brown att Bonnesens agerande har skadat bolaget och aktieägarna och pekar på den extrema betydelsen av dels hur högsta ledningen hanterar och kommunicerar information. Ytterligare en gamechanger är att banker kommer lägga mycket större vikt vid att deras interna kontrollfunktionen fungerar och att man agerar utifrån dessa.
–En annan effekt av utvecklingen är redan att hela näringslivet står på tå, penningtvätt är så oerhört mycket mer väsentligt idag och det kräver insikt och integritet i högsta ledningen. Det handlar också om krishantering, där domen ifråga nu självklart talar sitt eget språk.
Bonnesen säger att hon inte tagit del av alla rapporter. Kommer man i framtiden kräva att vd har ansvaret att de ska läsa AML-rapporterna?
–Ja, så är det i viss mån redan att man pratar om tonen på toppen. Det är ju tydligt i internationell lagstiftning att man bevisligen måste peka på hur högsta ledningen har tagit del av och jobbat proaktivt med den här typen av information och åtgärder. Det är lättvindigt att säga att man inte tagit del av det. Allt pekar på att att hon hade kännedom om det och därför är ju åtalspunkten grovt svindleri. Agerandet vittnar om ett dysfunktionellt förhållningssätt och det är ohållbart i sig.
– När hon säger att hon inte tagit del av den informationen så finns ju konsekvensen av detta – boten på 4 miljarder kronor.
Är det möjligt att sätta upp insiderlistan även på AML-rapporter för att i fortsättningen kunna visa vilka som tagit del av rapporterna?
– Ja precis, den typen av intern styrning, kontroll och reglering av informationshanteringen, att det finns processer att lita på helt enkelt. På detta sätt reduceras den mänskliga risken i möjligaste mån. Men samtidigt kan ju inte allting kontrolleras till väldigt detaljerad nivå. Det måste finnas integritet och förmåga att agera och framförallt i högsta ledningen.
– Det leder oss fram till den intressanta diskussionen i compliance-sammanhang, att det blir allt mer detalj-reglering som till slut blir en funktionell dumhet. Jag tror inte att vi ska gå den vägen.
– Jag tror att hela den här rättegången, processen pekar på vikten av förmåga, integritet och hantering i högsta ledningen. Återigen; ja, det ska finnas robusta och pålitliga processer. Ett maskineri som inte går att manipulera och skapa undantag inom.
Om hon frias, vad tror du kommer ske för förändringar för börsbolagen?
– Nej, det tror jag inte. Inte utifrån denna dom. Det har varit en så oerhörd fokus och det är det fortfarande. Det är bara en obehaglig och kostsam process, både på personligt plan för de inblandade men även för varumärket tillitsmässigt.
– Det primära i sammanhanget är boten för penningtvätt.
– Möjligen att personer i högsta ledningen och på styrelsenivå får ytterligare skärpt nivå på detta. Man tar med sig detta framåt. Finansiell brottslighet och penningtvätt är inget som ligger vid sidan av utan det ligger absolut mer centralt på bortet. Man kommer vilja ha compliance mycket närmare. Ingen vill vara med om det här, säger Louise Brown.
Ur ett affärsrelaterat straffrätts perspektiv
Dagens Juridik har även kontaktat advokat Conny Cedermark, som ur sitt perspektiv inriktad på affärsrelaterad straffrätt, svarar på om domen, oavsett utgång, påverkar börsbolagen och dess företrädare.
– Brottsutredningen och rättsprocessen påverkar redan i sig. Oavsett utgång i målet medför uppmärksamheten kring rättsprocessen att de personer i börsbolagen som kommunicerar med marknaden uppmärksammar frågan. Rättsprocessen kan därför medföra en allmänt ökad återhållsamhet i börsbolagens kommunikation, säger Conny Cedermark från Astra Advokater.
