Alla fyra ombudsmän; ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO), jämställdhetsombudsmannen (JämO), handikappombudsmannen (HO) samt Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) satt med i utredningen som experter på sitt respektive område.
– Vi fick ganska stort utrymme i utredningen. Men vi kunde inte påverka övergripande frågor, säger Katri Linna, ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO). Den nya lagförslaget är mindre plottrigt och mer överskådligt än det förra. En otydlig lagstiftning gagnar inte rättstillämpningen, eftersom den kanske inte får tillräcklig genomslagskraft.
Förslaget till den nya lagen har tillkommit i enlighet med internationella konventioner, och är enligt DO bättre än dagens regler. Hon efterlyser dock ytterligare förbättringar.
– Kanske kan till exempel lagens arbetsgivardefinition skrivas bättre. Som den är formulerad nu täcks inte alla tänkbara fall. Därför är det möjligt att den inte håller EG-rättsligt. En öppen lista om olika diskrimineringsgrunder skulle kanske vara bättre.
En mer generell paragraf hade enligt DO även varit att föredra när det gäller undantagsreglerna om positiv särbehandling. Det gäller bland annat arbetsmarknadspolitiska åtgärder som bland annat syftar till att få fler kvinnor och invandrare att starta och driva företag.
– Det är ett för slumpmässigt urval som inte ger utrymme för förändringar i samhällsklimatet, säger Katri Linna.
Katri Linna nämner också att det vore bra om den nya diskrimineringslagen gav ett incitament för arbetsmarknadens parter till aktiva åtgärder gällande förebyggande likabehandlingsarbete.
– Då skulle det vara lättare att få parterna till förhandlingsbordet.
I lagrådsremissen föreslås ett utbyte av dagens möjlighet till skadestånd till en så kallad diskrimineringsersättning. Enligt remissen skulle införandet få en allmänpreventiv effekt. DO tycker det är bra att frågan uppmärksammas, men har tidigare ifrågasatt om det är nödvändigt att frångå skadeståndsbegreppet.
– Man kan framhålla allmänpreventionen på annat sätt; till exempel med höjda skadestånd.
En annan nyhet i lagrådsremissen är förslaget att slå samman de i dag fyra diskrimineringsombudsmännen till en enda. Katri Linna tycker att sammanslagningen är en bra idé. Tidigare var var och en sin egen myndighet, även om ombudsmännen samarbetade en hel del.
– Diskrimineringsombudsmännen och diskrimineringslagarna är till som skydd för de mänskliga rättigheterna. Det bra att alla grunderna är samlade. Det finns även flera praktiska fördelar; bland annat är det mindre betungande för företagaren att vända sig till, och förvänta sig tillsyn från, en myndighet. Det finns även resursvinster att göra – till exempel behövs ju bara en växel.
I övrigt kommer, så vitt Kari Linna kan förstå, all personal från de tidigare diskrimineringsombudsmännen att övergå i den nya myndigheten för att bibehålla kompetensen. Vem som kommer att bli myndighetens talesperson är ännu inte klart.
– Det kommer att bli fråga om en öppen rekrytering. Kanske kommer jag att söka jobbet när det blir aktuellt. Vi får se hur kvalifikationskraven ser ut när de läggs fram.
Text: Johanna Haddäng
