Kammarrätten meddelade i dag dom i 120 mål som rör vilka intäkter som ett stort antal nätföretag högst får ha under en fyraårsperiod, så kallad intäktsram. Intäktsramen styr hur stora avgifter företagen kan ta ut från sina kunder.
Kammarrätten har funnit att centrala bestämmelser i den nationella regleringen strider mot unionsrätten och inte får tillämpas.
Kammarrätten i Jönköping har prövat elnätbolagens intäktsramar för elnäten, efter att Energimarknadsinspektionen (EI) överklagat beslutet från förvaltningsrätten.
Bakgrunden är att EI, med nya regler att stödja sig mot inför tillsynsperioden 2020-2023, har begränsat elnätsföretagens sätt att beräkna hur stora intäktsramarna får vara. Beräkningen påverkar vilka avgifter elnätsföretagen i sin tur kan ta ut av konsumenterna.
En majoritet av elnätsbolagen, bland annat drakarna Vattenfall, Ellevio och Eon, överklagade besluten till Förvaltningsrätten i Linköping, som i huvudsak biföll deras överklaganden.
Energimarknadsinspektionen överklagade alltså till kammarrätten.
Genom dagens domar konstaterar kammarrätten att de nya bestämmelserna i förordningen inte strider mot ellagen, men däremot mot unionsrätten. Målen ska därför åter till Energimarknadsinspektionen som ska fastställa nya intäktsramar. Vid den nya beräkningen ska myndigheten agera inom de ramar som det unionsrättsliga regelverket ställer upp.
– Kammarrättens domar innebär inte att domstolen tar ställning till vilka intäkter som nätföretagen får ha, utan endast att Energimarknadsinspektionen inte får tillämpa de nationella beräkningsbestämmelserna avseende avkastningen. Målen ska nu åter till myndigheten för att, inom de ramar som kammarrätten har angivit, fastställa vilka intäktsramar som ska gälla. Det går därför inte att uttala sig om hur dagens domar kommer att påverka nätföretagens kunder, säger Linda Svärd, kammarrättsråd.