Danske Banks bolånekund frias från bedrägerimisstankar

En 40-årig kvinnan frikänns från misstankarna om grovt bedrägeri mot Danske Bank. Enligt tingsrätten har inte åklagaren kunnat visa att det är kvinnan som har lämnat de felaktiga uppgifterna till banken och inte heller att banken har lidit slutlig förlust.

Ekobrottsmyndigheten bedrev under år 2020 och 2021 en större förundersökning inriktad på illegal låneförmedling. Affärsidén bakom låneförmedlingen var att hjälpa sökande som inte var kreditvärdiga att få bostadslån genom att vilseleda banker. Huvudmännen bakom låneförmedlingen dömdes den 16 februari 2022 vid Stockholms tingsrätt. 

Danske Bank, som var en av målsägandena i målet, har bedrivit egen utredning och identifierat ytterligare bolånekunder som beviljats bostadslån under åren 2018 till 2020. Banken har knutit de upptäckta bedrägerimisstankarna till den illegala låneförmedlingsverksamheten. 

Åtalades för grovt bedrägeri och brukande av falsk urkund

En av de som åklagaren påstår var en av de bolånekunder som använt sig av låneförmedlingen är en 40-årig kvinna, boende i Enskede i Stockholm. Hon åtalades för grovt bedrägeri medelst brukande av falsk urkund.

Kvinnan har upprättat en låneansökan på internet. Enligt åklagaren har låneansökan, ett förfalskat anställningsintyg och förfalskade lönespecifikationerna med felaktiga uppgifter lämnats in till banken av antingen den 40-åriga kvinnan eller av personerna i låneförmedlingsverkssamheten. Kvinnan har undertecknat den skriftliga låneansökan och har varit medveten om det bedrägliga upplägget, enligt åklagaren. Enligt åklagaren har bedrägeriet därmed utförts av den 40-åriga kvinnan ensam eller tillsammans och i samförstånd med andra gärningspersoner.

Bland annat angavs felaktigt att 40-åringen sedan 2018 hade en fast anställning som ekonomiansvarig i ett aktiebolag med en månadsinkomst om 49 750 kronor. Därutöver har det i låneansökan angetts ett telefonnummer och en e-postadress som inte tillhör kvinnan samt felaktigt angetts dels att hon är skild, dels att hon saknar försörjningspliktiga barn. 

Av utredningen framgår det att kvinnan under 2019 i själva verket hade en genomsnittlig månadsinkomst om cirka 39 800 kronor, avseende i huvudsak sina faktiska anställningar inom vård och omsorg. 

Banken beviljade utifrån uppgifterna i låneansökan två lån om sammanlagt 2 125 000 kronor som utbetalades den 31 januari 2020. 

Banken har dock återkrävt betalning från kvinnan med hänvisning till att det förekommit oriktiga uppgifter i låneansökan. 

Kvinnan har därefter, med ekonomisk förlust, nödgats sälja sin nyförvärvade bostadsrätt i Kista och erlagt full återbetalning av lånen. Det är vidare utrett att amorteringar och räntebetalningar betalats utan anmärkning samt ostridigt att kvinnan lidit viss ytterligare förlust till följd av förtidsinlösning av lånen.

Banken har inte lidit någon skada

Enligt tingsrätten framgår det dock inte av utredningen i målet huruvida de oriktiga uppgifterna om arbetsgivaren och lönen varit avgörande för banken vid kreditgivningen eller om lånet skulle ha beviljats även om ansökan gjorts med korrekta uppgifter. 

Tingsrätten skriver i domen att för ansvar krävs både att banken vilseletts av de oriktiga uppgifterna samt att banken till följd därav beviljat lånet. 

”Åklagaren har över huvud taget inte förebringat någon bevisning i fråga om kausalsambandet mellan de felaktiga uppgifterna och det beviljade lånet i detta fall”, skriver domstolen.

”Vidare är det i målet klarlagt att banken inte har lidit någon slutlig förlust med anledning av de beviljade lånen”, skriver domstolen. 

Brister i åklagarens talan

Det krävs dock inte att den vilseledde lidit slutlig förlust för att skaderekvisitet i bedrägeribestämmelsen ska vara uppfyllt. Redan beaktansvärd risk för slutlig förlust är tillräckligt för att skaderekvisitet ska vara uppfyllt. 

”I denna del har åklagaren påstått att beaktansvärd risk för slutlig förlust förelegat på grund av de felaktiga uppgifterna i låneansökan. Åklagaren har uppgett att den riskerade förlusten motsvarar det samlade lånebeloppet. Åklagaren har dock inte närmare preciserat på vilket sätt beaktansvärd risk för slutlig förlust förelegat för banken i detta fall eller åberopat någon bevisning till stöd för att en sådan risk förelegat”, skriver domstolen. 

”Mot bakgrund av bristerna i åklagarens talan – och dessutom med beaktande av vad som ovan angetts om att N.N haft flera anställningar och inkomster, om än något lägre än den som banken utgått ifrån – finner tingsrätten det inte bevisat att beaktansvärd risk för slutlig förlust förelegat i detta fall”, skriver domstolen. 

Kvinnan har haft betydande inkomster

Domstolen pekar även på att åklagaren inte lämnat fram någon utredning som stödjer påståendet om falska anställningsintyg och lönespecifikationer från det aktuella aktiebolaget.

”I det avseendet saknar det betydelse att det är utrett att vissa sakuppgifter om anställning och lön i dessa handlingar varit oriktiga”.

Vidare måste beaktas att kvinnan haft betydande faktiska inkomster av tjänst och att det därför framstår som ovisst om hon över huvud taget haft anledning att överdriva sin ekonomiska ställning och övriga förutsättningar i samband med sin låneansökan. 

Kvinnan har visserligen vidgått att hon har undertecknat en skriftlig låneansökningshandling, och även skuldebreven. Enligt henne har dock de felaktiga uppgifter som funnits i den skriftliga låneansökningshandling, som ostridigt av någon har getts in till banken, inte funnits på handlingen vid hennes undertecknande. 

Det kan enligt tingsrätten inte uteslutas att handlingarna från banken har mottagits av andra personer och kompletterats med felaktiga uppgifter efter kvinnans undertecknande. 

”Det bör även beaktas att banken, såsom försvararen framhållit, uppenbart och med enkelhet hade kunnat kontrollera riktigheten av de felaktiga uppgifterna genom en kreditupplysning, vilket i sig talar emot att N.N skulle ha försökt sig på ett vilseledande av banken på sätt som påståtts”.

Tredje man kan ha infört felaktiga uppgifter

Enligt tingsrätten kan det inte uteslutas att någon annan än den 40-åriga kvinnan, utan hennes kännedom, har infört de felaktiga uppgifterna på låneansökningshandlingen och ingett övriga handlingar till banken. 

”Det har inte heller i förevarande mål ens påståtts att N.N lämnat något vederlag till tredje man för genomförande av ett vilseledande av banken. Vid en samlad bedömning av vad som förekommit finner tingsrätten att det inte är styrkt att N.N känt till eller haft uppsåt till att oriktiga uppgifter förekommit i vare sig låneansökningshandlingen eller övriga handlingar, eller till att banken vilseletts. Åtalet om bedrägeri ska således ogillas även på denna grund”.