Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

”Dags för Migrationsverket att följa det egna ställningstagandet – så här ska det tillämpas”

Debatt
Publicerad: 2014-06-11 07:47

DEBATT – av advokaterna Rashin Fardnicklasson och Lars Fardnicklasson

 

Äntligen tänkte vi, när Migrationsverket kom med sitt rättsliga ställningstagande angående metod för prövning av tillförlitlighet och trovärdighet RCI 09/2013.

I rättsliga ställningstagandet anges bland annat att om utredaren identifierar tillförlitlighetsbrister i kärnfrågor ska den sökande få tillfälle att förklara bristerna, helst vid den muntliga utredningen. Om detta inte skett, ska en ny utredning hållas.

Förklaringar till de brister som påtalats måste därefter bedömas. Om man väljer att använda uttryck som ”vag och detaljfattig” måste dessa kompletteras med en bedömning av vad som är vagt och vad som är detaljfattigt och varför sökanden borde kunna uppge mer fakta i denna del.

Vi såg fram emot och förväntade oss att våra klienter, under utredningar eller kompletterande utredningar, skulle få veta vad det var som Migrationsverket ifrågasatte, vad Migrationsverket ansåg vara vagt och detaljfattigt och att klienterna skulle få tillfälle att förklara bristerna. Det blev dock inte så.

Varje gång vi hos Migrationsverket påtalat det rättsliga ställningstagandet och det som anges där om att klienterna måste få veta bristerna och få möjlighet att förklara dessa, har vi inte fått något gehör, varken muntligt eller skriftligt. Klienten har inte heller skriftligen fått kännedom om bristerna som anses finnas och inte heller fått möjlighet att förklara dem skriftligen.

De brister som Migrationsverket har ansett finnas har framkommit först i avslagsbesluten. Varje gång vi yrkat muntlig komplettering för att Migrationsverket, om något ifrågasätts, ska förklara detta för klienten och ge denne möjlighet att förklara bristerna, har vi inte hört någonting från Migrationsverket.

I något enstaka fall har vi fått ett avslag på yrkandet om muntlig komplettering där utredaren anfört att Migrationsverket kan komma att göra bedömningen att det föreligger tillförlitlighetsbrister men denna bedömning gör först i beslutet.

När detta har påtalats även i migrationsdomstolen i Göteborg har processförare bland annat framfört att det räcker att klaganden får kännedom om bristerna först i själva beslutet. En processförare angav att ”det rättsliga ställningstagandet är ett internt dokument utan någon betydelse för processens rättssäkerhet”.

Migrationsdomstolen i Göteborg har bland annat anfört att det räcker att klaganden får kännedom om bristerna först i själva beslutet och att denne får möjlighet att förklara bristerna hos migrationsdomstolen.

Eftersom vi inte fick någon respons under handläggningen hos Migrationsverket och inte delade den åsikt som framfördes i domstol om ställningstagandet, kontaktade vi Migrationsverket och ställde frågor om hur ställningstagandet egentligen ska tillämpas. Vi fick svar från en stabsjurist vid enheten för rättslig styrning vid Migrationsverket som vi tänkte dela med oss av i denna artikel, så att alla vi som arbetar med asylrätt ska veta hur det rättsliga ställningstagandet ska tillämpas och vad som faktiskt gäller.

1)I slutet av en utredning eller vid en kompletterande utredning ska utredaren klargöra vad som är motstridigt, detaljfattigt, vagt eller strider mot annan information. Det måste framgå för den asylsökande att uppgifterna i dessa delar måste kompletteras eller förklaras.

2) Den asylsökande måste få tillfälle att komplettera eller förklara bristerna innan ett beslut fattas.

3) I ställningstagandet anges ”Förklaringar till de brister som påtalats måste därefter bedömas. Det blir då upp till Migrationsverket att framföra eventuella tvivel mot förklaringarna”. Denna bedömning kan komma i beslutet och behöver inte meddelas innan.

4) Om något är vagt och detaljfattigt ska detta framföras till den sökande så att han eller hon får möjlighet att komplettera sin utsaga.

5) Om utredaren/beslutsfattaren inte följer det rättsliga ställningstagandet bör detta framföras till dennes enhetschef.

6) Om det rättsliga ställningstagandet inte följts i en utredning, torde frågan bli mest aktuell i migrationsdomstolen.

7) Det rättsliga ställningstagandet är ett internt dokument som följer UNHCR:s riktlinjer och de riktlinjer som framgår av de omarbetade Skyddsgrunds-och asylprocedurdirektiven. Riktlinjerna har betydelse för rättssäkerheten. Den anställd som inte följer rättsliga ställningstaganden kan bli föremål för personalåtgärder.

Det är vår förhoppning att utredarna och beslutsfattarna vid Migrationsverket följer det egna rättsliga ställningstagandet nu när det inte borde råda något tvivel om vad som gäller.

 

 

 

 

 

 

 

Stefan Wahlberg
stefan.wahlberg@blendow.se

Dela sidan:
Skriv ut:

Annons