Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Dyslektisk pojke diskriminerades inte under nationella proven

Civilrätt
Publicerad: 2020-08-26 10:54
Foto: Jessica Gow /TT

En dyslektisk sjätteklassare diskriminerades inte när han nekades att använda vissa hjälpmedel vid nationella provet. Hovrätten går emot tingsrätten och anser bland annat att kommunen har visat att de anpassningar som kommunen har gjort har haft ett berättigat syfte och varit lämpliga och nödvändiga.

En pojke född 2004 gick år 2018 gick i sjätte klass i Sörbyskolan i Örebro. Han har diagnosticerad dyslexi och har på grund av det behov av anpassningar och hjälpmedel under sin skolgång. Han använder dator för hjälp med rättstavning genom ett rättstavningsprogram och skolböcker som är inlästa, vilket ger honom möjlighet att få skolböcker upplästa samtidigt som han läser texten i boken.

På hans dator finns även en app som innefattar talsyntes, det vill säga att text i andra böcker läses upp. Han har även haft hjälp av resurspedagoger. Även i andra avseenden har han haft anpassningar, exempelvis genom att han får sitta i en lugnare del av klassrummet, att han får extra tid på prov och att han har möjligheter att komplettera muntligt. Detta är hjälpmedel som han har använt i den ordinarie undervisningen.

Genomförde nationella prov

Under våren 2018 genomfördes nationella prov som pojken deltog i.

Man genomförde bland annat delproven B1 och B2, vilka är avsedda att pröva läsförståelse av skönlitterär text respektive sakprosatext. Vid delproven B1 och B2 fick pojken inte använda samtliga de hjälpmedel som han normalt använder under undervisningen. Han och ytterligare några elever fick dock genomföra proven avskilt i en lugnare miljö. Frågorna lästes upp för honom och kunde läsas upp så många gånger han ville. Även de texter som proven avsåg lästes upp för honom av resurspedagogen. Eftersom texterna lästes upp för honom på det sätt som skedde så var dessa delprov inte betygsgrundande.

Han ansåg sig diskriminerad och krävde 20 000 kronor i skadestånd av Örebro kommun.

Tingsrätten gick på pojkens linje

Örebro tingsrätt ansåg att den ordning som kommunen tillämpat, det vill säga att inte tillåta pojken att använda sina ordinarie hjälpmedel eller få texterna upplästa för att provet skulle vara giltigt, är sådan att den typiskt sett kommer att missgynna betydligt fler i gruppen elever med dyslexi, än i andra grupper. Han hade alltså missgynnats av den ordning som kommunen tillämpat och den hade särskilt missgynnat personer med dyslexi.

Frågan var då om pojken utsattes för indirekt diskriminering eller för diskriminering på grund av bristande tillgänglighet enligt bestämmelserna i diskrimineringslagen. Det ansåg rätten. Nästa fråga var då om kommunen hade visat att ordningen hade ett berättigat syfte och att de medel som användes var lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.
De omständigheter som kommunen framfört i målet var inte sådana att tingsrätten kunde komma fram till att kommunens åtgärd hade ett berättigat syfte eller att de medel som använts var lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet.

Tingsrätten konstaterade vidare att pojken, i provsituationen, hade missgynnats eftersom han inte fick använda samtliga de hjälpmedel som han i ordinarie undervisning har rätt till. Därtill har hans provresultat inte räknats eftersom han har fått använda visst hjälpmedel (uppläsning). Frågan är då om kommunen har vidtagit sådana åtgärder för tillgänglighet som är skäliga. Svaret på den frågan är enligt tingsrätten nekande. Kommunen har inte behövt göra något annat än att låta pojken använda sina ordinarie hjälpmedel. Några ytterligare kostnader eller besvär för skolan/kommunen skulle detta inte innebära.

Domstolen fortsatte: ”Tingsrätten har för övrigt också svårt att förstå logiken i att låta [pojken] använda vissa hjälpmedel (uppläsning) men inte andra hjälpmedel (talsyntes m.m.), om man ändå inte tänkte låta provet vara betygsgrundande”.

Tingsrätten ansåg således att pojken även har blivit utsatt för diskriminering i form av bristande tillgänglighet och han fick 10 000 kronor i ersättning.

Kommunen överklagade

Kommunen överklagade till Göta hovrätt och får rätt. Hovrätten finner visserligen, lika med tingsrätten, att pojken har missgynnats av den ordning som Örebro kommun tillämpat vid delproven B1 och B2, då han inte tilläts använda sina ordinarie hjälpmedel.

Örebro kommun hänvisade i hovrätten till den lärarinformation som skickades med de nationella proven till skolorna. Lärarinformationen avsåg bland annat anpassningar för elever med funktionsnedsättning. Av anvisningarna framgår att häftet med texter inte finns inläst för avlyssning då delprov B1 och B2 prövar elevens förmåga att avkoda och förstå i enlighet med kunskapskravet och att texterna och uppgifterna inte ska läsas upp för eleven.

Det framgår vidare att anpassning av prov bör föregås av en omsorgsfull analys med hänsyn tagen till vad provet prövar och elevens förutsättningar samt att det är viktigt att skolan genomför anpassningen så att provet fortfarande prövar de förmågor och kunskaper som respektive delprov avser att pröva.

Hovrätten anser att avsikten med de aktuella delproven bör vara den som kommer till uttryck i läraranvisningen och att en sådan tolkning av avsikten inte strider mot diskrimineringslagen eller Europakonventionen artikel 14 (jämför Justitiekanslerns beslut den 22 oktober 2019, dnr 5447-18-4.3).

Hovrätten anser att kommunen har visat att de anpassningar som kommunen har gjort har haft ett berättigat syfte och att varit lämpliga och nödvändiga. Det förhållandet att pojken inte tilläts att använda både uppläsning och talsyntes kan med hänsyn till syftet med proven inte anses ha medfört en sådan effekt att pojken har utsatts för en diskriminering.

Samma sak gäller det förhållandet att kommunen – i enlighet med Skolverkets anvisningar – inte lät proven vara betygsgrundande för pojken då texterna i proven lästs upp för honom och proven just skulle pröva läsförståelse i den nyss nämnda meningen.

Hovrätten går på kommunens linje

Till skillnad från tingsrätten anser hovrätten alltså att Örebro kommun inte har utsatt pojken för någon indirekt diskriminering.

När det gäller bristande tillgänglighet säger domstolen att med hänsyn till syftet med proven har Örebro kommun vidtagit de åtgärder som varit skäliga för att pojken skulle komma i en jämförbar situation med personer utan funktionsnedsättning. Hovrätten anser att de åtgärder som Örebro kommun har vidtagit är tillräckliga och att förfarandet därför inte har utgjort diskriminering på grund av bristande tillgänglighet.

Eftersom han heller inte utsatts för någon kränkning av sina rättigheter enligt Europakonventionen eller annan lag ska pojkens talan avslås. (Blendow Lexnova)

Premiuminnehåll
Skaffa Mitt DJ Premium för att ladda ner filerna
Nationella prov

Dela sidan:
Skriv ut:

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se
Kommentarer
Håll dig till ämnet i artikeln du kommenterar och håll en god ton. Visa respekt för andra skribenter och för berörda personer i artikeln. Inlägg som vi bedömer som olämpliga kommer tas bort.