Hovrätten ändrar tingsrättens dom och avslår Finansinspektionens yrkande om att investmentbanken Carnegie ska betala en sanktionsavgift om 35 miljoner kronor efter påstådd insiderhandel i Starbreeze.
Det var ett år sedan Stockholms tingsrätt dömde investmentbanken Carnegie till böter på 35 miljoner kronor för försäljningar av aktier i spelutvecklaren Starbreeze under hösten 2018. Carnegie överklagade domen och nu har hovrätten kommit fram till en annan slutsats än underinstansen.
Målet handlar om en försäljning av Starbreeze-aktier och frågan om Carnegie vid försäljningen har utnyttjat insiderinformation. Det var i mitten av november som Carnegie sålde aktier i Starbreeze för 16 miljoner kronor för en av bolagets chefers räkning. Enligt Finansinspektionen (FI) innebar försäljningarna en förlustbegränsning på 4,9 miljoner kronor då aktiekursen rasade kort därefter.
Kännedom om insiderförteckningen
Enligt FI hade Carnegie kännedom om att säljaren av aktierna var upptagen i Starbreezes insiderförteckning och därför var förhindrad att sälja.
Carnegie kände till detta genom ett mejl där det framgick att en säljaren ”kan inte sälja”. Genom den upplysningen skulle Carnegie förstå att informationen i sig skulle ha betydelse för andra potentiella investerare vid deras investeringsbeslut om den hade offentliggjorts – att den så att säga skulle ange att ”det kommer mer” negativ information om Starbreeze.
Hovrätten inleder med frågan om FI:s talan till viss del är preskriberad och tar sedan ställning till om informationen i ett mejl har utgjort insiderinformation.
Hovrätten kommer fram till att preskription inte har inträtt då Carnegie delgavs sanktionsföreläggandet inom två år från den påstådda överträdelsen, vilket innebär att preskribtionsavbrott har följts.
Hovrätten går sedan igenom det aktuella mejlet som skickats inom Starbreeze den 15 november 2018. Där det alltså framgår att säljaren ”är från och med nu i loggad i bolagets insynsregister och kan inte sälja”.
Hovrätten delar tingsrättens bedömning att informationen i mejlet avsåg Starbreeze och att informationen inte var offentliggjord när Carnegie tog emot mejlet.
Kortfattat mejl
Hovrätten konstaterar att informationen i mejlet var mycket kortfattad och att den förmedlade dock något till Carnegie, nämligen att kunden var insider och därför inte kunde sälja sina aktier i Starbreeze minuten senare. Budskapet framstod alltså som brådskande men det framkom inget om de bakomliggande förhållandena, det vill säga varför han var ”loggad i bolagets insynsregister” och därför inte kunde sälja sina aktier längre.
I målet har framkommit att det fanns flera insiderförteckningar i Starbreeze vid aktuell tidpunkt. Information om någon av dessa förteckningar inte har lämnats till Carnegie. Det insynsregister som avsågs i mejlet upprättades av Starbreeze tre minuter efter att mejlet skickades och fick rubriken ”Byte av CFO”.
Starbreeze har uppgett att dess anställde själv gjorde bedömningen att han inte kunde sälja sina aktier i Starbreeze längre och att det var därför mejlet skickades till Carnegie. Han ville inte sälja sina aktier i Starbreeze utan ville behålla dem så länge det gick. Starbreeze har även uppgett att han kontrollerade att han inte var registrerad i någon insiderförteckning på morgonen den 15 november 2018 innan han gav uppdraget till Carnegie att sälja hela aktieinnehavet.
Inte klarlagt att det var insiderinformation
Hovrätten konstaterar att det inte är klarlagt att uppgifter om ett kommande byte av CFO i Starbreeze i sig har utgjort insiderinformation.
När insynsregistret upprättades var det kommande bytet av CFO redan känt för vissa inom Starbreeze tidigare samma morgon.
I det telefonsamtal som ägde rum på morgonen där säljaren gav Carnegie i uppdrag att sälja hela hans aktieinnehav informerades inget om CFO-bytet, enligt utredningen.
Hovrätten anser att omständigheterna kring mejlet framstår som oklara och ger inte underlag för mottagaren att förstå vad som låg bakom att säljaren ansågs vara insider och var förhindrad att sälja.
”Det var alltså ofullständigt och medförde inte att mottagaren borde inse att informationen i sig skulle kunna ha en effekt på prisbildningen på aktierna. Detta särskilt som det skickades till Carnegie bara timmarna efter att N.N hade gett Carnegie i uppdrag att genomföra försäljningen. Innehållet i mejlet kan närmast kategoriseras som ”diffus eller allmän information” och utesluter att informationen ska anses vara av specifik natur”, skriver hovrätten som inte anser att det är tydligt att innehållet i mejlet har utgjort insiderinformation.
Hovrättens slutsats
Slutsatsen blir att det inte är styrkt att mejlet, ensamt eller tillsammans med annan information som funnits hos Starbreeze sedan den 13 november 2018, har varit av sådan specifik natur att det utgör insiderinformation i den mening som avses i artikel 7 i marknadsmissbruksförordningen.
Finansinspektionens talan om en sanktionsavgift mot Carnegie ska därför ogillas.
Hovrätten kommer även fram till att ”med hänsyn till målets beskaffenhet får Carnegie anses ha haft fog för att anlita särskilt kvalificerade ombud och hovrätten har därmed inget att anmärka på skäligheten när det gäller de angivna timkostnaderna (ca 4 000 kr i tingsrätten och ca 4 100 kr i hovrätten). Inte heller ifrågasätter hovrätten de yrkade ersättningarna för utläggen”.
Staten ska betala drygt 2 miljoner kronor för Carnegies rättegångskostnader i tingsrätten och cirka 1,85 miljoner kronor för rättegångskostnaderna i hovrätten.
