2022 års vapenutredning ska nu utvidgas, genom ett tilläggsdirektiv.
Syftet är att förenkla för legala vapenägare som jägare och sportskyttar.
– Detta kommer att innebära stora lättnader för legala vapenägare som jägare och sportskyttar, utan att göra avkall på grundläggande krav om säkerhet vid hantering av vapen, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
– Det är viktigt att vapenregleringen ses över brett. Därför ger vi nu ett omfattande tilläggsdirektiv till vapenutredningen som baseras på alla tillkännagivanden från riksdagen på det här område, säger justitieminister Gunnar Strömmer.
Flera av de frågor som lyfts i tidigare tillkännagivanden omfattas redan av vapenutredningens uppdrag. Tilläggsdirektiven innebär dock en omfattande utvidgning av utredningens uppdrag. Det handlar dels om att skärpa de direktiv som utredningen redan har, dels om att föra in ett antal nya väsentliga frågor.
Skilja på legala vapeninnehavare och organiserad brottslighet
Tilläggsdirektiven innehåller frågor till utredaren om en uppdelning av vapenlagens straffbestämmelser som tydligare skiljer på överträdelser som typiskt sett begås av legala vapeninnehavare och den organiserade brottslighetens användning av illegala vapen.
Utredaren ska nu även bland annat:
• föreslå hur en utökning av vapengarderoben för jakt kan utformas,
• överväga om kravet på synnerliga skäl för innehav av helautomatiska
vapen och enhandsvapen kan förtydligas eller ersättas med särskilda
skäl,
• överväga om processen vid vapenbyte kan förenklas,
• ta ställning till om systemet med tidsbegränsade tillstånd för helautomatiska vapen och enhandsvapen för flerskott bör avskaffas,
• ta ställning till om det förenklade förfarande för tillfällig införsel av vapen som avses i artikel 17.2 i EU:s kodifierade vapendirektiv bör genomföras.
Tiden förlängs
Tiden för vapenutredningens uppdrag förlängs. Uppdraget ska nu redovisas senast den 10 maj 2024.
Vad gäller frågan om att tillsätta en utredning av formerna för en ny jakt- och viltvårdsmyndighet så skriver Regeringen att de ska återkomma i frågan.
Tilläggsdirektivet bygger på en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.