Tillväxtverket hade rätt att kräva tillbaka kortidsstöd från ett bolag – trots att man dragit tillbaka sitt beslut om vinstutdelning.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen fanns det viss beredskap för oförutsedda nedgångar i ekonomin vid ansökningstillfället och bolaget anses inte ha lyckats visa på sådana allvarliga ekonomiska skador som är en förutsättning för stödet.
Den 9 april 2020 ansökte bolaget om godkännande och stöd vid korttidsarbete då man på grund av pandemin drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som inte kunnat förutses eller undvikas.
Efter granskning fattade Tillväxtverket beslut att bevilja bolaget preliminärt stöd om cirka 350 000 kronor för perioden 14 april–13 augusti 2020 samma år. Detta stöd kom dock att återkrävas av myndigheten sedan det kommit fram att bolaget den 16 mars beslutat att dela ut vinst på 3 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta ansågs bolaget inte ha drabbats av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som det inte kunnat förutse eller undvika och bolaget ansågs genom uppgifterna i ansökan om stöd ha orsakat att stöd lämnats på felaktig grund.
HFD lämnade PT
Bolaget överklagade myndighetens beslut till förvaltningsrätten och förde där fram uppgifter om att man återkallat utdelningen vid en extra bolagsstämma – och aldrig verkställt den. Förvaltningsrätten avslog överklagandet – och kammarrätten kom senare att göra detsamma.
Bolaget kom dock att ta ärendet vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, som lämnade prövningstillstånd och nu har prövat målet.
Hade 4,2 miljoner sparade
I det färska avgörandet konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att det gått cirka tre veckor mellan beslutet om vinstudelning och ansökan om kortidsstöd. Mot den bakgrunden kan beslutet vägas in i helhetsbedömningen av bolagets ekonomiska situation, enligt domstolen. Detta samtidigt som det inte går att utesluta att bolaget drabbats av allvarliga ekonomiska svårigheter efter detta beslut.
För att de ekonomiska svårigheterna ska anses allvarliga krävs att det finns ett betydligt behov av arbetstidsförkortning som sedan ska ställas i relation till den ekonomiska situationen som företaget befann sig när man gjorde ansökan om stödet. I det nu aktuella fallet hade bolaget dagen innan sin ansökan, vid en extra bolagsstämma, återkallat beslutet om utdelning. Det innebar i sin tur att de hade vinstmedel på cirka 4,2 miljoner kronor till sitt förfogande vid ansökningstiden.
Korrekt beslut av Tillväxtverket
Storleken på utdelningen var alltså betydligt större än stödbeloppet på cirka 350 000 kronor och bolaget har också haft extra vinstmedel till förfogande. Det fanns därför viss beredskap för oförutsedda nedgångar i ekonomin vid ansökningstillfället – och syftet med den aktuella lagen är att stöd inte ska utgå till ”solida företag som har möjlighet att själva hantera plötsliga nedgångar i ekonomin”.
Enligt Högsta förvaltningsdomstolen har bolaget inte kunnat visa på siffror som stöder att man vid ansökningstiden hade sådana allvarliga ekonomiska skador som är en förutsättning för stödet.
Sammanfattningsvis anser HFD att Tillväxtverket lyckats bevisa att bolaget genom att inte berätta om omständigheterna kring utdelningen lämnat oriktig uppgift om sin ekonomiska situation och därmed förorsakat en felaktig utbetalning av stödet. Myndighetens beslut om återkrav var därför riktigt.
