Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Bakslag i HFD för ägare av fondbolag baserat i Luxemburg

Nyheter
Publicerad: 2020-10-09 08:59
Foto: Stefan Wahlberg/DJ

Andelsägarna till ett fondbolag med bas i Luxemburg åker på ett bakslag i Högsta Förvaltningsdomstolen som går på Skattemyndighetens linje i ett mål om förhandsbesked om inkomstskatt.

Ett onoterat fondbolag med hemvist i Luxemburg, vars verksamhet består i att investera bolagets medel i olika tillgångar som genererar avkastning, och dess andelsägare har sökt förhandsbesked om inkomstskatt. Skatteverket anser bland annat att andelsägarna ska betala skatt i Sverige för utdelningar från fondbolaget medan andelsägarna anser att utdelningar och kapitalvinster på andelar i bolaget endast ska tas upp till fem sjättedelar. Högsta förvaltningsdomstolen har nu gett besked i frågan.

Ingen inkomstskatt i Luxemburg

Av beslutet framgår det att verksamheten i fondbolaget är organiserad i enlighet med vad som förutsätts enlighet AIFM-direktivet. Bolagets ledningsorgan är styrelsen och den ansvarar för den övergripande förvaltningen men inte för den dagliga verksamheten i form av portföljförvaltning och riskhantering vilket utförs av en förvaltare.

Vidare omfattas bolaget av särskilda skatteregler som gäller för investeringsfonder i Luxemburg. Det betalar därför inte någon inkomstskatt i Luxemburg utan endast en årlig skatt som uppgår till 0,01 procent av värdet på bolagets nettotillgångar. 

Högsta förvaltningsdomstolen hänvisar till att utdelningar och kapitalvinster på andelar i onoterade svenska bolag ska om vissa villkor är uppfyllda tas upp reducerat till fem sjättedelar. Detsamma gäller för andelar i onoterade utländska bolag om inkomstbeskattningen av det utländska bolaget är jämförlig med inkomstbeskattningen av ett svenskt bolag.

Domstolen pekar dock på att det vidare finns regler om att inkomster som uppkommer i utländska lågbeskattade bolag i vissa fall löpande ska beskattas hos bolagets delägare i Sverige, så kallad CFC-beskattning. Om det utländska bolaget utgör en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs så ska dock CFC-beskattning inte ske även om övriga förutsättningar för detta är uppfyllda. 

Ansökte om förhandsbesked

Två andelsägare i bolaget, som äger och kontrollerar fondbolaget tillsammans med andra medlemmar från samma familj, ansökte alltså om förhandsbesked hos Skatterättsnämnden.

Den första frågan var om en av dem skulle CFC-beskattas för bolagets inkomster.

Den andra frågan var om utdelningar och kapitalvinster på andelar i bolaget ska tas upp till fem sjättedelar.

Skatterättsnämnden fann att bolaget utgör en verklig etablering i Luxemburg från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs och att någon CFC-beskattning därför inte skulle ske, vilket var svaret på första frågan.

Skatterättsnämnden ansåg vidare att beskattningen av bolaget i Luxemburg inte uppfyllde kravet på jämförlig beskattning men att det i det aktuella fallet inte stred mot EUF-fördragets regler om fri etablering att tillämpa detta krav. Utdelning och kapitalvinst på andelar bolaget skulle därför inte tas upp reducerat till fem sjättedelar, vilket var svaret på andra frågan.

Skatteverket överklagade beskedet i sin helhet och yrkade att det skulle fastställas.

Andelsägarna yrkar

De två andelsägarna överklagade frågan om utdelning och kapitalvinst på andelar i bolaget. De yrkade att Högsta förvaltningsdomstolen skulle ändra beskedet i den delen och förklara att andelar och kapitalvinst på andelar i bolaget skulle tas upp reducerat till fem sjättedelar. Vidare yrkades ersättning för ombudskostnader i Högsta förvaltningsdomstolen.

Högsta förvaltningsdomstolen fann inledningsvis att kravet på jämförlig beskattning inte kunde anses uppfyllt. Vad gäller EUF-fördraget omfattas innehav av andelar i bolag i andra medlemsstater av den fria rörligheten för kapital, men om andelsinnehavet som i aktuellt fall ger ägaren ett betydande inflytande över bolaget är det också fråga om en etablering i fördragets mening.

Högsta förvaltningsdomstolen konstaterade att prövningen bör göras mot både etableringsfriheten och den fria rörligheten för kapital.

Ingen risk för dubbel beskattning

”Kravet på jämförlig beskattning får till följd att utdelningar och kapitalvinster på andelarna i bolaget beskattas hårdare än utdelningar och kapitalvinster på andelar i ett svenskt onoterat företag. Det föreligger därför en negativ särbehandling som i princip strider mot såväl etableringsfriheten som den fria rörligheten för kapital. Det strider dock inte emot unionsrätten om den gränsöverskridande och den inhemska situationen inte anses vara objektivt jämförbara, något som ska bedömas med hänsyn till ändamålet med skatteregeln i fråga. Syftet med bestämmelserna om fem sjättedelsbeskattning är att lindra dubbelbeskattning men eftersom bolagets vinst inte beskattas i Luxemburg föreligger ingen risk för dubbelbeskattning”, framgår det av domen.

De båda andelsägarna kan därför enligt Högsta förvaltningsdomstolen inte anses befinna sig i en situation som är objektivt jämförbar med situationen för en andelsägare i ett svenskt bolag. Det strider därmed inte mot fördraget att i den i målet aktuella situationen utesluta utdelningar och kapitalvinster på andelarna i bolaget från tillämpningsområdet för reglerna om fem sjättedels¬beskattning. Förhandsbeskedet fastställdes därför i sin helhet. Yrkandet om ersättning för kostnader avslogs.


Dela sidan:
Skriv ut: