Skatteverket beslutade sommaren 2010 att endast medge en kvinna avdrag för utgifter för arbetsresor med närmare 63 000 kronor jämfört med yrkade 157 000 kronor.
Verket motiverade sitt beslut med att avdraget, som bland annat avsåg en handikappanpassad bil, till överskjutande del inte kunde anses skäligt. Kvinnan överklagade och yrkade att hon skulle medges det sökta avdraget. Hennes bil var utvald i nära samråd med hennes behandlande läkare med hänsyn till hennes sjukdom och handikapp med avseende på bilens storlek, funktion och typ.
Det var bland annat viktigt för henne att bilen var fyrhjulsdriven och hade hög markfrigång så att hon vintertid inte riskerade att bli stående i terrängen utan snabb undsättning. Förvaltningsrätten konstaterade efter överklagande att kvinnan enligt 12 kap. 26 och 30 §§ var berättigad till avdrag för skäliga kostnader för resor med egen bil mellan bostaden och arbetsplatsen. Domstolen anmärkte dock att ingenting i hennes läkarintyg tydde på bilen var tvungen att vara utformad på visst sätt och ansåg därför inte att utgifterna i sin helhet varit påkallade. Kammarrätten gör samma bedömning och avslår kvinnans överklagande.
