DEBATT/REPLIK – av Annette Bäcklund, verksamhetschef Förvaltningsprocess, Migrationsverket
Arash Raoufis inlägg på debattsidan om Migrationsverkets handläggning av ett enskilt asylärende ger utrymme för missuppfattningar om hur verket prövar ansökningar om asyl och vad som bestämmer utgången av ett ärende. Ett allmänt förtydligande är därför på sin plats.
När en person söker asyl krävs att två olika förutsättningar uppfylls. Den ena är att den sökande gör sin asylberättelse sannolik. Den andra förutsättningen är att de skäl som den sökande åberopar är tillräckliga för att kriterierna för skydd ska vara uppfyllda.
En asylsökandes egen berättelse är av central betydelse. Om berättelsen är sammanhängande, tillförlitlig och överensstämmer med aktuell landinformation bör den godtas.
Den sökande kan också göra sin berättelse sannolik genom inlämnad skriftlig bevisning – till exempel i form av pass- och andra myndighetshandlingar. I ett läge där det inte finns skriftlig bevisning har Migrationsverket ett brett material att tillgå och stora kunskaper om landförhållanden bland annat genom vår databas LIFOS som i första hand är ett arbetsredskap för verkets personal men också tillgänglig för utomstående.
Sökande ska såtillvida göra sin identitet och sitt behov av skydd sannolik medan Migrationsverket har att bedöma den sökandes asylberättelse och värdera äktheten av ingivna handlingar.
Att sökanden styrker sin identitet med pass eller på annat sätt gör den sannolik kan ha stor betydelse när ärendet prövas men säger inte nödvändigtvis något om behovet av skydd. Om det kan konstateras att sökanden har behov av skydd betyder det inte heller nödvändigtvis att uppehållstillstånd ska beviljas.
Migrationsverket ska först undersöka om sökanden kan komma undan förföljelse genom ett så kallat inre flyktalternativ. Det innebär att utgången av ett ärende som regel bestäms efter en samlad bedömning av all bevisning och samtliga omständigheter i ärendet.
I det här sammanhanget finns det även anledning att påminna om att Migrationsverket har både ett utrednings- och ett objektivitetsansvar men också ett ansvar för att få ärenden som kan vara till ledning för rättstillämpningen prövade av domstol.
Arash Raoufi ger en mycket förenklad och inte heller rättvisande bild av hur ett asylärende hanteras och bedöms – vilket riskerar att vilseleda snarare än upplysa läsaren.
Läs Arash Raoufis debattartikel: ”Migrationsverket hade fel; passet var äkta – men vissa handläggare vägrar att släppa sin stolthet”
Foto: Göran Billeson
