Det är ostridigt att två av bolagets personliga assistenter har fuskat med tidrapporteringen avseende 1 491 timmar.
Det motsvarar dock endast cirka åtta procent av återkravets totala omfattning.
Med hänsyn till att det saknas bevisning kring resterande 92 procent av de redovisade timmarna underkänner kammarrätten återkravet i den delen.
Försäkringskassan beslutade i juni 2020 att rikta återkrav av assistansersättning mot ett assistansbolag.
Summan uppgick till drygt 5 200 000 kronor, och avsåg ersättning för assistans utförd för en kvinna under perioden augusti 2014 till september 2019. Det hade framkommit att assistansen som utförts för kvinnan ofta hade varit felaktigt redovisad. Det framgick att två av assistenterna redovisat att de utfört assistans vid samma tidpunkter som de arbetat för en annan arbetsgivare.
På grund av felaktigheterna i tidredovisningen bedömde Försäkringskassan att bolagets inlämnade tidrapporter för dessa två assistenter inte alls var tillförlitliga, och att utbetalad assistansersättning skulle ges tillbaka.
Varit i god tro
Bolaget medgav att det fanns förutsättningar för återkrav för de timmar som Försäkringskassan visat var felaktigt redovisade. Bolaget ville dock att återkravet skulle efterges, eftersom bolaget varit i god tro. Dessutom, menade bolaget, fanns inte fog för att rikta återkrav för de timmar som utredningen inte visade var felaktiga. Att assistenterna inte var ”tillförlitliga” på grund av bristerna i tidrapporteringen räckte inte som grund för återkrav.
Förvaltningsrätten i Falun bedömde inledningsvis att assistansbolaget skulle anses ha orsakat den felaktiga utbetalningen genom att lämna oriktiga uppgifter om arbetade timmar. Tidrapporteringen var så pass bristande att den inte över huvud taget kunde ge någon vägledning i hur många timmar assistans faktiskt utförts.
Redan på denna grund avslog förvaltningsrätten bolagets talan.
Uppgick till endast 8 procent
Bolaget överklagade beslutet, och anförde i Kammarrätten i Sundsvall att Försäkringskassans beslut grundats i att de två assistenterna hade redovisat timmar när de var schemalagda av annan arbetsgivare på annan plats. Dessa timmar uppgick dock endast till 1 490.8 timmar, vilket motsvarade åtta procent av återkravets totala omfattning.
Bolaget menade att återkrav inte kunde riktas mot bolaget för de övriga timmar som de två assistenterna redovisat, eftersom det inte visats att assistans inte faktiskt hade utförts under dessa timmar.
Kammarrätten konstaterar inledningsvis att en förutsättning för att rikta återkrav mot annan än den försäkrade, är att betalningen av ersättningen orsakats genom att assistansutföraren lämnat oriktiga uppgifter eller underlåtit att fullgöra sin anmälningsskyldighet.
Opålitlighet inte tillräckligt för återkrav
Kammarrätten bedömer att Försäkringskassan lyckats visa att de två assistenterna felaktigt redovisat 1 490.8 arbetade timmar. Det är även bolaget som har orsakat utbetalningen genom att lämna oriktiga uppgifter om utförd assistans. Bolaget ska därför återbetala utbetald assistansersättning för dessa timmar.
Försäkringskassan har dock inte lyckats visa att de övriga timmarna som assistenterna redovisat är felaktiga. Det räcker inte med att assistenterna visat sig ”opålitliga” för att kunna rikta ett återkrav mot bolaget för dessa övriga timmar.
Överklagandet ändrar därför Försäkringskassans beslut och bestämmer att återkravet mot bolaget ska avse assistansersättning motsvarande 1 490.8 timmar. (Blendow Lexnova)
