Regeringen har beslutat om en lagrådsremiss som ska ge enskilda möjlighet att vittna anonymt i brottmål.
Det brott som vittnet ska höras om måste motsvara minst två års fängelse och skälen för åtgärden måste också uppväga de svårigheter den innebär för en misstänkts eller tilltalads möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar.
Enligt det förslag regeringen nu lämnar över till Lagrådet ska vittnen få lämna uppgifter anonymt ”om det finns en påtaglig risk för att vittnet eller vittnets närstående utsätts för allvarlig brottslighet”.
Det ska röra brott som motsvarar minst två års fängelse och åtgärden ”måste också uppväga de svårigheter den innebär för en misstänkts eller tilltalads möjligheter att förbereda och utföra sitt försvar”.
Åklagaren ska alltid veta
I lagrådsremissen föreslår regeringen att åklagaren ska ha kännedom om vittnets identitet, oavsett vilken part som åberopat vittnet. Detta eftersom en sådan ordning ger åklagaren förutsättningar att kunna ordna med den praktiska hanteringen av förhöret under förundersökningen. Enligt regeringen ger det också åklagaren möjlighet att kontrollera att ”rätt person hörs anonymt och kan se till att det inte ställs frågor till vittnet som riskerar att avslöja hans eller hennes identitet”.
När åklagaren åberopat ett anonymt vittne föreslår utredningen att identiteten ska vara hemlig för både den misstänkte eller tilltalade och dennes försvarare.
Då kan domaren jäva ut sig
Av lagrådsremissen framgår också att en domare ska anses jävig att handlägga ett mål vid en huvudförhandling om denne fått kännedom om identiteten på ett vittne som vid huvudförhandlingen lämnar uppgifter anonymt.
– Vi måste bryta tystnadskulturen och stärka skyddet för vittnen. När personer som bevittnar brott eller har annan viktig information inte vågar dela sina uppgifter i en rättsprocess riskerar många brott att aldrig bli uppklarade, och brottsoffer att aldrig få upprättelse. Det äventyrar också grundläggande värden i vår demokratiska rättsstat. Det här förslaget är viktigt för att bryta gängens makt och stärka tilliten till rättsordningen, säger justitieminister Gunnar Strömmer (M) i pressmeddelandet.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2025.
