Allt fler bedragare påstår att de ringer från en myndighet eller ett företag. Detta för att skapa förtroende och övertyga konsumenterna att betala olika påhittade avgifter. Det har Finansinspektionen sett flera exempel på under första kvartalet 2023, framgår det av ett pressmeddelande.
Första kvartalet 2023 har Finansinspektionen (FI) sett flera exempel på investeringsbedrägerier där bedragare påstår att de arbetar för olika myndigheter och kända företag. Ofta sker dessa genom att konsumenter, som investerat i falska upplägg, blir kontaktade med erbjudanden om att få tillbaka pengarna. Kontakten sker oftast via telefon eller mejl.
– Vi ser att det blir vanligare att bedragarna uppger sig jobba på riktiga myndigheter eller kända företag. På så sätt vill de skapa förtroende när de lockar med att man ska få pengar, säger Mikael Sandahl, finansinspektör på FI.
Under januari – mars 2023 har FI tagit emot flera klagomål och uppgifter om bedragare som påstår att de hör av sig från olika myndigheter i Sverige eller utlandet. Det har då också förekommit att bedragarna påstår sig komma från FI. I några fall har det även bifogats falska intyg.
Tre utmärkande knep
Det finns i huvudsak tre knep som bedragarna använder sig av. Antingen erbjuder de hjälp med att få tillbaka pengar från bedrägerier om en avgift först betalas av konsumenten. Avgiften kan påstås vara en skatt på vinster eller en provision för det arbete som skett i samband med att pengarna hittats. I andra fall blir konsumenten direkt uppmanad att legitimera sig med hjälp av sitt bank-id och på så sätt kan bedragaren till slut komma åt konsumentens bankkonton. Det förekommer också att bedragaren hävdar att en avgift måste betalas av andra anledningar i samband med olika påhittade utbetalningar och överföringar.
– De som får de här samtalen eller mejlen från bedragare har ibland förlorat mycket pengar och kan vara desperata att få hjälp. De övertalas att tro att detta är räddningen och går då med på att betala en avgift i förskott, säger Mikael Sandahl.
”Raffinerade metoder”
Finansinspektionen uppger att trenden att bedragare kontaktar konsumenter och uppger att de jobbar på eller ringer på uppdrag av kända företag håller i sig. Även detta sker ofta i samband med erbjudanden om hjälp att få tillbaka pengar från tidigare bedrägerier mot att en avgift först betalas. Enligt FI är det framför allt vanligt att bedragare hänvisar till att de hör av sig från de riktiga kryptoföretagen Binance eller Blockchain.
– Bedragarna använder raffinerade metoder. Ibland kan mejladressen innehålla företagsnamnet och i andra fall har bedragarna kopierat in logotyp, länkar och kontaktuppgifter som ska se ut att vara från det riktiga företaget, säger Mikael Sandahl.
FI varnar investerare och andra att handla med företag som inte har tillstånd att driva finansiell verksamhet. Under första kvartalet 2023 varnade FI för flera företag, bland annat efter flera klagomål från konsumenter.
Ett exempel på företag som FI varnat för är Alfabtc som erbjuder handel i CFD:er (contracts for difference) och som ofta är kopplade till kryptovalutor. Företaget har även hänvisat till att de har tillstånd hos FI, vilket är felaktigt. Företaget har flera gånger bytt hemsida och ibland även kallat sig Alfa-Crypx. FI har också varnat för RXK Capital som erbjuder liknande typ av upplägg och handel i CFD:er. De uppger på sin hemsida att de saknar tillstånd, men menar att det är oproblematiskt för konsumenten.