Intresset att delta i offentliga upphandlingar ökar. Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen uppgår till närmare 800 miljarder kronor per år. Det framgår av färsk statistik från Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket.
Varje år görs över 18 000 annonserade offentliga upphandlingar i Sverige. Det sammanlagda värdet av de inköp som omfattas av upphandlingsreglerna uppgick 2018 till 782 miljarder kronor. Det framgår av statistik från Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket.
Sju av tio upphandlingar görs av kommunerna och fyra av tio upphandlingar gäller anläggningsarbete.
– Värdet av den offentliga upphandlingen motsvarar närmare en femtedel av BNP. Det är skattepengar som ska bidra till en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar samhällsutveckling, säger Inger Ek, generaldirektör för Upphandlingsmyndigheten.
Intresset för att lämna bud ökar
Statistik visar att intresset för att lämna anbud i offentliga upphandlingar ökar. Det är en tydlig trend efter 2017 då i genomsnitt 4,1 anbudsgivare per upphandling lämnade anbud. År 2018 var det 4,3 och 2019 är det 4,5.
– Det är viktigt att företag och organisationer ser det offentliga som en attraktiv kund. Konkurrens mellan leverantörer i offentlig upphandling kan leda till såväl lägre kostnader som mer innovativa lösningar, säger Rikard Jermsten, generaldirektör för Konkurrensverket.
Statliga och kommunala upphandlingar ökar mest
Intresset för statliga och kommunala upphandlingar ökar mest. Det genomsnittliga antalet anbudsgivare i statliga upphandlingar har ökat från 4,1 år 2018 till 4,6 år 2019. För kommunerna är motsvarande siffror 4,1 och 4,4.
Regionernas upphandlingar hade år 2019 i genomsnitt 5,3 anbudsgivare. Det är en liten minskning från 5,4 året innan. Statistiken visar också att antalet anbudsgivare ökar inom anläggning, bygg och arkitekttjänster. Det är branscher där det görs många upphandlingar och ofta för stora belopp.
– Trots det ökade intresset för att lämna anbud finns det i 18 procent av upphandlingarna bara en anbudsgivare. Det är en utmaning som de upphandlande organisationerna måste ta på allvar, säger Rikard Jermsten.
Pris som tilldelningsgrund trendar
En annan trend är att det blir vanligare med pris som tilldelningsgrund. År 2017 användes pris som tilldelningsgrund i 48 procent av upphandlingarna. År 2019 var det 60 procent. I 40 procent av upphandlingar användes tilldelningsgrunden ”bästa förhållande mellan pris och kvalitet”. Tilldelningsgrunden pris ska dock inte tolkas som att det inte ställs några krav på kvalitet.
– Det är ett vanligt missförstånd att när pris är tilldelningsgrund ställs det inga krav på kvalitet. Det är möjligt att ställa lika höga krav på kvalitet oavsett vilken tilldelningsgrund som används och det görs ofta, säger Inger Ek.