Översikt


Hittar du inte vad du letar efter? Klicka här för att söka.
Annons
Annons

Aktier för 5,4 miljarder kronor kan utmätas för Kazakstans räkning

Nyheter
Publicerad: 2023-01-18 08:53

Aktier värda över fem miljarder kronor kan utmätas för staten Kazakstans räkning. Det framgår, enligt hovrätten, att äganderätten till tillgångarna i en nationell fond tillkommer Kazakstan och att Nationalbanken endast har förvaltat fonden.

En tvist uppstod mellan ett antal investerare och staten Kazakstan, och genom skiljedom förpliktades Kazakstan att betala knappt 500 miljoner amerikanska dollar till investerarna, cirka 4,4 miljarder svenska kronor. Staten vägrade dock betala och investerarna ansökte därför om utmätning för deras fordringar.

Kronofogdemyndigheten beslutade om utmätning i egendom som fanns på en svensk bank. Kazakstan och landets centralbank överklagade beslutet till Nacka tingsrätt och invände bland annat att egendomen omfattas av statsimmunitet.

Förutsätts immunitet

Klagandena hänvisade till en artikel i Förenta Nationernas konvention om immunitet för stater och deras egendom, enligt vilken egendom som tillhör centralbanken i ett land inte ska anses utgöra sådan egendom som staten uteslutande använder i annat än icke-kommersiella syften.

För att avgöra hur bestämmelsen ska tolkas tog rätten upp praxis från Högsta domstolen. Där har konventionen ansetts ge uttryck för principen att verkställighet kan ske åtminstone i viss egendom som tillhör staten, om det rör sig om egendom som används i annat än icke-statliga kommersiella ändamål.

Utifrån detta drog tingsrätten slutsatsen att det förutsätts för immunitet, inte endast att egendomen används eller är avsedd att används för icke-kommersiella ändamål, utan att ändamålet med innehavet av egendomen är av ett kvalificerat slag. I det här fallet rörde det sig inte om sådan egendom, och bland annat av den anledningen omfattades den inte av immunitet mot verkställighetsåtgärder.

Rättsutlåtande från Johan Munck

Avgörandet överklagades till Svea hovrätt, som inte instämde i underinstansens tolkning av FN-konventionen. I ett rättsutlåtande argumenterade det tidigare justitierådet Johan Munck som, trots vissa teoretiska betänkligheter, ansåg att utmätningen varit korrekt.

Sammantaget ansåg hovrätten att det mesta starkt talar för att bestämmelsen ska tillämpas kategoriskt, vilket innebär att egendomen omfattas av immunitet redan på grund av dess beskaffenhet.

Högsta domstolen kom till motsatt slutsats. HD konstaterade inledningsvis att det inte finns några bestämmelser i svensk lagstiftning om immunitet för en främmande stat mot verkställighet här. Svenska domstolar anses emellertid vara skyldiga att iaktta den immunitet som följer av den internationella sedvanerätten.

Nationalfonden bildades av Kazakstan år 2000 i enlighet med ett presidentdekret. Syftet med fonden angavs vara att trygga en stabil ekonomisk utveckling av landet, att ackumulera tillgångar för framtida generationer och att minska den inhemska ekonomins beroende avför landet ogynnsamma omvärldsfaktorer.

Skyddad mot verkställighetsåtgärder

En första fråga är om, som Kazakstan och Nationalbanken har hävdat, den utmätta egendomen är skyddad mot verkställighetsåtgärder redan enligt den princip som kommer till uttryck i FN-konventionen. Förvaltningen av sparportföljen kan i grunden inte anses skilja sig från annan aktiv och långsiktig kapitalförvaltning på den internationella kapitalmarknaden. I det perspektivet framstår förvaltningen av sparportföljen alltså snarare som normal kapitalförvaltning än som ett instrument för utövande av Nationalbankens valuta- och penningpolitiska funktion.

Immunitetsfrågan får mot denna bakgrund, menade HD, avgöras med tillämpning av vad som allmänt gäller om verkställighetsimmunitet. Det huvudsakliga ändamålet med innehavet av egendomen vid utmätningstidpunkten får, enligt HD, anses ha varit att på ett mer allmänt plan långsiktigt bidra till att bevara och öka den kazakiska statens förmögenhetför framtida användning. Ett sådant ändamål är inte tillräckligt kvalificerat för att ses som ett uttryck för Kazakstans höghetshandlande eller liknande handlande av officiell karaktär.

Ändamålet var alltså sådant att immunitet mot verkställighet inte gäller i egendomen. Prövningstillståndet innebar att Högsta domstolen i detta beslut inte tog ställning till om den utmätta egendomen finns i Sverige och inte heller om den tillhör Kazakstan i utmätningsrättslig mening.

Hovrättens beslut skulle därmed undanröjas och prövningstillstånd meddelas i målet i övrigt.

Yrkade att utmätningarna skulle upphävas

Kazakstan och Nationalbanken yrkade att hovrätten skulle upphäva utmätningarna som omfattas av de överklagade besluten, befria dem från ålagd skyldighet att ersätta Investerarnas rättegångskostnader i tingsrätten och i stället förplikta Investerarna att ersätta deras rättegångskostnader där. Investerarna har motsatt sig ändringsyrkandena.

Kazakstan och Nationalbanken invände att det föreligger hinder mot utmätning av den egendom som har utmätts enligt de överklagade besluten. Som grund för invändningen har de gjort gällande att egendomen inte tillhör Kazakstan och att värdepappren inte finns i Sverige. Kazakstan anförde utöver det nu sagda i hovrätten även att verkställighet strider mot ordre public.

Hovrätten konstaterar först att det är utrett att egendomen finns i Sverige och inte hos BNYM i London, vilket Kazakstan och Nationalbanken har gjort gällande. Kronofogdemyndigheten har därmed också varit behörig att fatta de aktuella besluten. Svensk rätt ska därmed tillämpas.

Av utsökningsbalken följer att lös egendom får utmätas, om det framgår att egendomen tillhör gäldenären. Det är sökanden som har bevisbördan för att egendomen tillhör gäldenären. Det framgår klart att SEB förvaltat aktierna för BNY:s räkning, med Kazakstan som aktieägare, och någon sammanblandning av kontoförda värdepapper på värdepappersdepån och övriga tillgångar på kontantkontot har därför inte skett.

Tillgångarna i Nationalfonden

Att de utmätta tillgångarna ingår i Nationalfonden har tidigare gjorts gällande av Kazakstan och Nationalbanken. Högsta domstolen har även i sitt avgörande kommit fram till att så är fallet. Det är därför utrett att den utmätta egendomen ingick i Nationalfonden. Av Nationalbankens årsredovisning framgår att tillgångarna i Nationalfonden inte har tagits upp som en tillgång hos Nationalbanken.

Det framgår alltså att äganderätten till tillgångarna i Nationalfonden tillkommer Kazakstan och att Nationalbanken endast har förvaltat fonden. Att Kazakstan och Nationalbanken benämnt Nationalfondsavtalet som ”Trust management” påverkar inte denna bedömning.

Det framgår att den egendom som har kunnat lokaliseras till konton hos SEB i Sverige samt identifieras och specificeras endast har förvaltats av BNY och SEB och att äganderätten inte har överlåtits till vare sig BNY eller SEB.

Slutligen strider det inte mot ordre public att verkställa utmätningsbesluten.

Kazakstans och Nationalbankens överklagande ska därför avslås.

Blendow Lexnova

Mikael Kindbom
red@dagensjuridik.se

Dela sidan:
Skriv ut: