Högsta förvaltningsdomstolen ska avgöra om en advokat haft rätt till ersättning för tidsspillan och utlägg när han – mot kammarrättens vilja – åkte 110 mil tur och retur bil för att närvara personligen vid en muntlig förberedelse i ett LVU-mål.
Kammarrätten ansåg att de ökade kostnader som resan medfört inte var påkallade för att tillvarata klientens intressen.
Advokaten agerade offentligt biträde i ett mål om vård av missbrukare vid kammarrätten i Sundsvall.
För sitt arbete i kammarrätten begärde han ersättning med knappt 16 000 kronor för 12 timmars tidsspillan och drygt 4 000 kronor för utlägg. Enligt hans kostnadsräkning rörde tidsspillan tolv timmars resa med bil, tur och retur mellan Stockholm och SiS-hemmet i Höör, för att vid förhandlingen inställa sig på samma plats som sin klient. Utläggen avsåg resa med bil 110 mil och kostnad för hotellövernattning med drygt 700 kronor.
Hänvisade till HD-praxis
Advokaten uppgav i kostnadsräkningen att han kände till att domstolen inte godtog hans resa till huvudmannen i samband med förhandlingen. Han anförde dock att han skulle brutit mot god advokatsed om han, i strid med klientens starka vilja, skulle ha medverkat till kammarrättens planering. Enligt advokaten är det också praxis hos alla andra kammarrätten att de offentliga biträdena ersätts för att inställa sig på samma plats som klienten vid en muntlig förhandling.
Advokaten pekade på det väsentliga ingrepp i klientens personliga frihet som ett beslut om tvångsvård skulle innebära och dennes starka vilja att ha sin advokat närvarande. Han hänvisade också till praxis från HD och Migrationsöverdomstolen samt Advokatsamfundets och JK:s yttranden i dessa mål.
HFD ska pröva
Kammarrätten ansåg dock att advokatens närvaro tillsammans med sin klient inte varit påkallad för att tillvarata dennes intressen. Enligt domstolen hade inget framkommit som tydde på att ett fysiskt möte varit nödvändigt för att gå igenom ärendet inför den muntliga förhandlingen och de ökade kostnaderna ansågs därmed inte ha varit sådana som uppdraget krävt.
Advokaten ersattes därför för 40 minuters resa mellan sitt kontor och Umeå tingsrätt – där han egentligen var inbokad för att delta via länk. Han nekades också ersättning för utlägg.
Ersättningsbeslutet överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen – som nu beslutat att lämna prövningstillstånd i frågan om ersättningen till advokaten.
